Syftet med uppsatsen var att åskådliggöra och kritiskt granska tidigare forskningkring upplevelser och konsekvenser av att vara Utsatt för relationsvåld i ettsamkönat förhållande. Metoden har varit att den tidigare empirin skullesammanställas i en litteraturöversikt. Resultatet har visat att kunskapen kring vilketstöd och vilken hjälp som behövs i stor utstäckning saknas. Det befintliga stödet äranpassat till människor som Utsatts av relationsvåld i heterosexuella förhållanden.Forskningen kring de personer som utsätts av relationsvåld från sin samkönadepartner är till stor del eftersatt. Konsekvenser och följder som uppstår till följd avdet samkönade relationsvåldet är att specifikt inriktat stöd och hjälp för dehomosexuella som utsätts för relationsvåld saknas, de homosexuella väljer att inteanmäla för en rädsla att bemötas med homofobi och misstro samt attallvarlighetsgraden av våldet har visat sig bagatelliseras.

Sexualiserat våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som utgör ett hot mot individens hälsa. Därför är vårdpersonalens bemötande centralt och betydelsefullt för att kunna skapa en tillfredsställande omvårdnadsrelation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal efter att ha blivit Utsatt för sexualiserat våld av sin partner. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1999-2009 analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet gav fyra kategorier: Empati och bekräftelse lindrar lidandet: Våga öppna sig genom samtal: Behov av information för förståelse och beslutstagande: Avsaknad av förståelse och mod att avslöja.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på Utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de Utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC].

Barn som far illa a?r en Utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare Utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, Utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli Utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på.

Jag har valt att undersöka hur man som pianist på ett hållbart och effektivt sätt, når ett konsertfärdigt resultat på Utsatt tid. Jag har med hjälp av en processdagbok undersökt, analyserat och reflekterat över min egen inlärningsväg. Jag har också sökt information genom att tillägna mig andras erfarenheter med hjälp av en läst bok samt en intervju med en verksam pianist..

 Bakgrund: Trauma innebär att kroppen blivit Utsatt för våld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten ådrar sig har en stor påverkan på kropp och själ och patienten hamnar i en sårbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vård på en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sätt att delge information kunde ge upphov till ilska, ångest och osäkerhet hos patienten om den var bristfällig.En tillfredställande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett väl omhändertagande gav en känsla av säkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förståelse för patientens upplevelse av den främmande situationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att bli Utsatt för aggressivitet. Studien baserades på åtta publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hotets karaktär och den rädsla, oro och frustration det väckte: Osäkerhet och bristande kunskap att möta hotet: Otrygghet på grund av bristande skyddsåtgärder: Brist på samarbete och förtroende. Studien visar hur en aggressiv situation kan tas i uttryck och vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av ett aggressivt beteende, samt hur patientkontakten försämras och hur påfrestande det är att bli involverad i en incident. Omvårdnad bygger på en god relation med vårdtagaren och den är svår att upprätthålla om det finns hot och aggressivitet i relationen.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras. Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit Utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit Utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Varje år utsätts ett stort antal vårdpersonal av hot och våld vilket påverkar deras hälsa, liv och omgivning. Detta är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att bli Utsatt för hot och våld från vårdtagare. Studien har baserats på 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Kategorierna var: att bli förnedrad skapar rädsla, ilska och hat, att vara maktlös, utmattad och vilja fly, att vilja förstå och kunna hantera hotfulla möten, att risker och våld förebyggs genom stöd och ökad kunskap.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en Utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.