En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

En hårdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems Hägglunds AB står under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebär att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet är; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingång, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer på egenutveckling. För att uppnå detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebär att tre tidigare förråd för eftermarknad och produktion skall slås samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet är att analysera tänkt upplägg för detta nya förråd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Det är en ganska frigörande känsla jag kommit fram till. Att det faktiskt är jag som styr, och inte materialet.Jag har länge brottats med min bakgrund i traditionellt smide där problemet har varit att jag alltid velat uttrycka allt i metall, och framförallt med traditionella tekniker. I projektet använde jag mig av metallen mer som en bas att luta mig tillbaka på, samtidigt som jag lämnade utrymme för nya material och uttryckssätt.Jag valde att kalla mitt arbete för ?coy?. Engelskans coy som har flera liknande betydelser, men där avskild, blyg och undangömd fick stå för mitt arbete.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.

Bakgrunden till examensarbetet är att det existerar ett behov inom Sandvik Materials Technology att komma tillrätta med problemen avseende dålig leveransprecision och antalet reklamationer genom ett förbättringsprogram som kan angripa alla bekymren inom företaget. Företaget har i dagsläget inlett ett internt förbättringsprogram kallat Lyftet Ledtid, med övergripande syfte att sänka ledtiderna i processerna för att minska kapitalbindningen samt uppnå bättre kvalitet. Andra företag har implementerat förbättringsprogrammet Sex Sigma och en undersökning av dess lämplighet för Sandvik Materials Technology bör ske. Arbetet syftar till att undersöka förbättringsprogrammet Sex Sigmas utrymme inom det interna förbättringsprogrammet Lyftet Ledtid. Det bör även ange hur en eventuell implementering kan ske.

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor ? och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrån följande problemformuleringar:Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.