Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.? Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker. De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen..

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten. Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande.

Om lusten att samla på sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete där självavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (är) en tillgänglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nätverk. Är det en bekräftelse i sig att publiken kommer och tittareller krävs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Bakgrund och problemIFRS innebär en ökad grad av harmonisering och därmed också ökad jämförbarhet inom redovisningsområdet mellan företag i olika länder. Regelverket är dock principbaserat vilket innebär att reglerna måste kompletteras med professionella bedömningar. Detta i sin tur leder till olikheter i tolkningar och sätt att tillämpa standarderna. Efter införandet av IFRS år 2005 ska goodwill prövas för nedskrivningsbehov minst en gång per år istället för att skrivas av enligt plan. Värderingen av goodwillposten lämnar nu utrymme för subjektivitet varför vår forskningsfråga lyder som följer; Vilka svårigheter finns vid bedömning av tillförlitlighet i nedskrivningsprövningar av goodwill år 2009 och vilka faktorer bidrar till dessa?SyfteSyftet med denna studie är att undersöka möjligheten att bedöma tillförlitligheten i de goodwillberäkningar som presenteras i företagens årsredovisningar från år 2009.MetodStudien har en kvantitativ ansats där sjutton årsredovisningar har varit föremål för undersökningen, vars frågor inhämtats från den aktuella debatten inom ämnet.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum.Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen.

Bollspel som innehåll i idrottsundervisningen har från många håll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie är att få en inblick i idrottslärares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus på bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare år?Studiens konkreta frågeställningar är:* Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare år?* Hur motiverar idrottslärarna inkludering/exkludering av bollspel i idrottsundervisningen utifrån kursplanen?* Vad anser idrottslärarna om bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som använts är tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslärare i grundskolans senare år samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslärare anser att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras främsta motivering till detta är aktivitetens popularitet och att det är roligt. Id- rottslärarnas motiveringar utifrån kursplanen har främst anknytning till kunskapsområdet Rörelse men även till hälsoperspektivet.