När den svenska regeringen beslöt sig för att sänka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sänka priserna på måltiderna, nyanställa och eliminera svartjobb. Vid en sänkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgång som de själva får avgöra hur det kommer disponeras.Denna studie ämnar ta reda på vilka effekter momssänkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangägarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkätundersökning med restaurangägare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgångspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangägare valt att använda det ekonomiska utrymmet till att nyanställa, sänka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder på att det finns en spridning över hur restaurangägarna handlat.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Växtbäddar för träd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion är den första rapport på svenska som beskriver användandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bär upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadsträden. Defintionen innebär att skelettjord är en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och att den ska ge träden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bärande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska användas och hur den används.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har.

Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden ? litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ?Nä nu får det räcka!? men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen.