Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal där Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det på det så kalla de jultalet av Palme? Är en fråga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas även vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.

Syftet med studien var att utvärdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande när det finns en vänrelation till klienten än då det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande när det finns en vänrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgångspunkt i analysmodellen. Då vi inte fann någon modell som beskrev de problem som vi försökte utvärdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi använde för att utforma våra åtta hypoteser. För att testa nollhypoteserna använde vi oss av Chitvå-testet.Uppsatsens slutsats gäller för revisorerna i Kristianstad och Hässleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivå av ett otillåtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten än för de revisorer med en vänrelation till klienten. Det finns också en högre acceptansnivå hos de manliga revisorerna än hos de kvinnliga revisorerna..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan på spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker även underlätta framtida debatt inom området genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grå dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefär 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger några incentiv till att göra så, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lät åtta testpersoner spela ett spel där de ställdes inför åtta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gångerna, alltså ingen signifikant ökning från 15 %.

Studien behandlar hur lärare på gymnasiets estetiska program med inriktning musik hanterar värdekonflikter mellan lärarens undervisning och elevens livsåskådning i kursen körsång A. Fokus ligger på lärarnas syn på sitt agerande samt om deras agerande är förenligt med läro- och kursplanen. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer där fyra lärare som undervisade i kursen körsång A deltog. Det vi kom fram till var att lärarna ansåg sig vara säkra i sitt agerande vid värdekonflikter. Vi märkte dock att de var säkrare vid beskrivningen av situationer som hade uppkommit än inför kommande konflikter.

I denna c-uppsats i statsvetenskap studerade vi den svenska statens agerande mot minoritetsgrupperna samer och tornedalingar. Studien syftade till att jämföra statens agerande mot samer och tornedalingar ur ett medborgarskapsperspektiv. De frågeställningar som studien behandlade studerade om staten fört en generell politik mot samer och tornedalingar eller om politiken sett olika ut för de två grupperna. Vidare undersökte uppsatsen vad det svenska medborgarskapet innebär för samer och tornedalingar. Uppsatsen använde sig främst av Will Kymlickas teorier kring det mångkulturella medborgarskapet för att belysa och analysera statens agerande.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida betydelsen av FN-stadgans centrala principer angående våldsanvändning, artikel 2(4), 2(7) och 51, kan förändras i och med staters agerande och isåfall på vilket sätt. Uppsatsen innehåller en teoretisk genomgång av icke-våldsprincipen och självförsvarsrätten. Vidare fokuserar uppsatsen på interventioner, med betoning på humanitära interventioner för att knyta an till Mänskliga Rättigheter som ämne. Till sist består uppsatsen av en tillämpning av den teoretiska delen genom en studie av Irakkonflikten 2003. Uppsatsen tar bland annat upp hur framtiden kan komma att se ut när det gäller användandet av preventivt självförsvar och humanitära interventioner, och hur USA:s agerande i Irakkonflikten 2003 kan påverka detta.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om högläsningssituationen i förskolan med fokus på lärarens roll. Med hjälp av videoobservationer har jag undersökt hur högläsning går till på en utvald förskola utifrån tre pedagogers agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid sex tillfällen, två per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhållningssätt absolut påverkar hur högläsningssituationen är utformad vilket framträder beträffande både innehåll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Ryssland har efter det Kalla krigets slut fört en undanskymd roll på den internationella arenan. Efter Sovjetunionens kollaps var Ryssland för svagt för att överta dess roll som global stormakt. Det bipolära världssystemet ersattes av ett unipolärt system med USA som ensam global stormakt. På senare tid har dock Ryssland börjat visa alltmer självförtroende i sitt internationella agerande. Frågan uppstår då om landet har en ambition att åter bli en global stormakt. Studien syftar till att undersöka om Ryssland har dessa ambitioner.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om högläsningssituationen i förskolan med fokus på lärarens roll. Med hjälp av videoobservationer har jag undersökt hur högläsning går till på en utvald förskola utifrån tre pedagogers agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid sex tillfällen, två per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhållningssätt absolut påverkar hur högläsningssituationen är utformad vilket framträder beträffande både innehåll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Syftet med studien är att få en inblick i pedagogers uppfattningar kring de utagerande barnens agerande i förskolans miljö och vad som påverkar att barnen blir utagerande. I bakgrunden finns tidigare forskning som är gjord kring detta ämne. Vår kvalitativa studie gjordes med hjälp av fokusgruppsintervjuer i två arbetslag med tre pedagoger i varje arbetslag. Undersökningen gjordes i två olika kommuner. Vi intervjuade varje arbetslag en gång.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar.