Electrolux är en av världens ledande tillverkare av vitvaror, de satsar stort på produktutveckling och sätter stort värde vid produktens design och känsla och funktion. Utvecklingen av kylskåp går ständigt framåt och det tillkommer mycket funktioner både i form av teknik och av material- förändringar. Trenderna talar även för att det exteriöra, kylskåpets samklang med kökets övriga inredning, är en oerhört viktig aspekt, vilken har utvecklats mycket under de senaste åren. Idag är ett kylskåp mycket mer än bara en kylförvaring, det är också är en viktig inredningsdetalj med många funktioner i det moderna köket. Under våren 2007 genomfördes detta projekt som ett samarbete mellan Electrolux kylskåpsfabrik i Mariestad och avdelningen för Industriell design vid Luleå tekniska universitet.

Reservdelsinköparna på avdelningen Support & Services på Saab är utspridda på sex orter i Sverige med skilda verksamheter och affärer. Dessa skillnader påverkar de logistiska beslut som tas och ökar svårigheten att använda en gemensam lagerstyrningsstrategi. I Tannefors, vilket är den ort som har tydligast uttalad lagerstyrningsstrategi, grundar sig de största lagerstyrningsproblemen i att systemstödet som används vid den dagliga planeringen inte är användarvänligt. På de mindre orterna där Saabs inköpsverksamhet inte bedrivits lika länge består problemen till stor del av att en uttalad lagerstyrningsstrategi saknas vilket leder till brister i planering, ett kortsiktigt tankesätt och brådskande expressbeställningar. För att möta dessa utmaningar har denna studie utformat en gemensam lagerstyrningsstrategi för de två största inköpsorterna, Tannefors och Nyköping, vilka kan ligga till grund för att kunna utöka strategin till alla Support & Services inköpsorter.Lagerstyrningsstrategin utformades genom att först genomföra en dubbel ABC-klassificering av alla artiklar och sedan gruppera ihop de klasser som kan styras likartat samt bestämma en önskad servicenivå för respektive grupp.

Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Sammanfattning Titel: Affärssystembranschen - En studie av branschens förutsättningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: Affärssystembranschen genomgår idag en omvälvande fas då nya aktörer kommer in på marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen går allt fortare och befintliga aktörer ändrar strategier. Konjunkturläget bidrar till pressen på befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affärspress huruvida vissa aktörer kommer att slås ut eller ej. Marknadsläget tvingar således branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvärdera befintliga affärsmodeller. Vi har därför ställt oss följande frågor: Under vilka omständigheter verkar världens helintegrerade affärssystemleverantörer idag och hur kan deras affärsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affärsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva affärssystembranschens skiftande förutsättningar samt ge en bild av hur en affärssystemleverantör kan utforma sin affärsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Banverket Produktion är en producerande resultatenhet inom myndigheten Banverket. Banverket Produktions huvudaffärer är att bygga, driva och underhålla järnvägens infrastruktur och detta sker genom dess fyra affärsområden: entreprenad, service, tele och maskin. Affärsområdet Entreprenad utför större och mindre järnvägsentreprenader på en marknad som sedan 2001 är helt konkurrensutsatt. Konkurrensutsättningen bidrog till att Banverket genomförde en översyn av materialförsörjningen med syfte att reducera sina kostnader. Resultatet blev att ledningen nu planerar att genomföra en successiv överföring av allt material som används för felavhjälpning till Banverket Materialservice.

Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen.

Vår uppsats handlar om chefers erfarenheter och tankar kring lönebidrag och av att ha anställda med stöd av lönebidrag. Det fanns vid årsskiftet 2014-2015 en grupp om 75 000 människor i Sverige som skulle kunna vara i behov av ett särskilt anpassat arbete på grund av en sänkt arbetsförmåga (Arbetsförmedlingen, 2015). Lönebidrag är ett statligt ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer människor från den nämnda gruppen. Området lönebidrag kan ses utifrån flera perspektiv där vi har valt chefsperspektivet, eftersom vi ansåg att det var cheferna som satt inne med den viktiga kunskapen om hur lönebidrag fungerar för företag i praktiken. Chefer befinner sig också i den utmärkande positionen att avgöra vem som ska anställas.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.