Aspergers syndrom beskrivs som ett tillstÄnd som Àr orsakat av en dysfunktion i hjÀrnan som pÄverkar individens kommunikationsförmÄga och sociala kompetens. Hans Asperger var den första personen som beskrev syndromet, 1944 skrev han sin första avhandling kring syndromet. I omvÄrdnad Àr samtal och kommunikation en stor del av arbetet och dÀrför viktigt för att kunna utföra en sÀker och god omvÄrdnad. Denna litteraturstudies syfte gick ut pÄ att försöka förklara hur en individ med Aspergers syndrom fungerar kommunikativt och socialt samt hur vÄrdpersonal skulle kunna bemöta dessa individer utifrÄn deras förutsÀttningar. Resultatet bygger pÄ elva analyserade artiklar frÄn tre olika databaser.

Bakgrund Med en befolkning som blir allt Àldre Àr det viktigt att ha kunskaper kring hurohÀlsosamma levnadsvanor Àr fördelade bland Àldre individer. HÀlsobeteenden hos Àldre,sÄsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhÀllet blandannat i form av sjukvÄrdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvÄrdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande ÄtgÀrder Àr mest behövliga, krÀvs enförstÄelse kring hur de hÀlsoskadliga levnadsvanorna Àr fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats Àr att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfÀllen ilivsspannet Àr kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos Àldre. Metod Med hjÀlp avnationellt representativt datamaterial frÄn de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information frÄn 982 individer, 77 Är och Àldre, analyserats med hjÀlp av logistiskaregressioner.

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i Äldrarna 16-20 Är (M=17,29). Försökspersonerna var av bÄde manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara pÄ tre olika frÄgeformulÀr (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende.

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in pÄ arbetsmarknaden. Dessa personer som Àr födda mellan Är 1980-2000, Àr individer som har en ny syn pÄ livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut frÄn tidigare generationer och som har visat sig krÀva mer ledarskap av cheferna Àn tidigare. Med stora kommande pensionsavgÄngar kommer mÄnga chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av mÀnniskor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till nÀringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmÀnhet och Genration Y i nÀringslivet i synnerhet.

FritidsgÄrdsverksamheten inom LuleÄ Kommun kommer genomgÄ en förÀndring i samband med att verksamheten ÄtergÄr till kommunal regi efter ett beslut frÄn 2011. PÄ grund av det kommande förÀndringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att fÄ svar pÄ hur populÀra fritidsgÄrdar Àr för ungdomar bosatta inom dessa omrÄden och Àven vilken av de tvÄ fritidsgÄrdarna som Àr mest besökt. Detta har dÀrför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda pÄ detta undersöktes det Àven om det finns skillnader beroende pÄ bostadsomrÄde, kön, Ärskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer pÄverkade ungdomarnas val i dessa frÄgor pÄ nÄgot sÀtt. De tvÄ bostadsomrÄdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig frÄn varandra i form av andelen utrikes födda, medelÄlder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgÄrdens vanligaste besökare Àr killar, samt att den populÀraste fritidsgÄrden Àr den som Àr belÀgen i anslutning till högstadieskolan dÀr dessa ungdomar gÄr. Det Àr Àven under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sÀllan tar del av verksamheten under sin fritid.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga vÀrldar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter sÄ kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk Àr det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvÀrldslig identifikation sÄ har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en vÀrdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestÀms av deras ramverk sÄ kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhÄllandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hÄllbarhet. Vi Àmnar fördjupa förstÄelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper sÄsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka pÄ stadens invÄnare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan pÄ stadskÀrnan, som har en sÀrskild stÀllning i den postindustriella stadsutvecklingen, Àr avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan pÄ sociala aspekter. Studien belyser frÄgor som kan fungera vÀgledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

I naturen har fÀrgen pÄ hönans (Gallus) fjÀdrar en betydande roll för dess överlevnad och reproduktion. I början av domesticeringen handlade det om att selektera ut individer för produktion, religiösa seder och tuppfÀktning. De senaste Ärhundradena har Àven det estetiska utseendet fÄtt en större betydelse i vÄrt samhÀlle, bÄde nÀr det gÀller fÀrg och mönster pÄ hönans fjÀderdrÀkt men Àven nÀr det gÀller fÀrgen pÄ dess Àggskal. Man har genom studier visat att pigmentet melanin har en betydande roll för fjÀdrarnas fÀrg och mönster. Genom forskning har man kunnat identifiera olika gener som Àr inblandade vid uttrycket av fjÀderdrÀktens fÀrg och mönster och nÄgra av dessa loci Àr E, C och I.

This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Denna kvalitativa Àr utförd utifrÄn en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förstÄelse för hur individer som Àr diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhÄller sig till sin problematik.Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna mÀnniskor som alla erhÄllit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begrÀnsade möjligheter att förÀndra sin situation. Att leva i ett stress-samhÀlle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svÄrigheter, svÄrigheter som tangerar grÀnsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna Àr dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt pÄ de diagnostiserades realisering av mÄlbilder till förmÄn för en tÀmligen tydlig fokusering pÄ begrÀnsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel pÄ en multifaktoriell problematik med tÀt koppling till externa, strukturella faktorer.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har tvĂ„ separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat pĂ„ om handlingen Ă€r av enkel eller komplicerad karaktĂ€r. Är handlingen enkel kan individen, som dĂ„ kallas Homo Oeconomicus, utan svĂ„righeter identifiera nĂ€r nyttan Ă€r större Ă€n kostnaden och utifrĂ„n individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom sjĂ€lv. Det finns dock faktorer sĂ„som exempelvis osĂ€kerhet som begrĂ€nsar handlingsmöjligheterna och försvĂ„rar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnĂ€mnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. BĂ„da begreppen anvĂ€nds vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning dĂ€r vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.