NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

Individer har olika grad av Preference for consistency (PFC) och Àr en bidragande orsak till hur man uppfattar och agerar i konsumentsammanhang. Studien undersökte om höga PFC- individer var mer positiva till ?ett erbjudande? med hög konsekvenskÀnsla. Tre betingelser med varierande manipulationsgrad anvÀndes och data samlades in frÄn 74 studenter. Ett frÄgeformulÀr med tillhörande erbjudande presenterades för deltagarna som fyllde i ett antal frÄgor och en PFC-B skala.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

I den hÀr studien har jag fokuserat pÄ unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett Äsidosatt Àmne i Sverige, Àven om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt fÄ nÄgra tjejers eget perspektiv pÄ sitt bloggande och blogglÀsande. För att uppnÄ detta har jag genomfört en medieanalys dÀr ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande Àr ogiltigförklarande och ofta nedsÀttande, men med vissa öppningar dÀr tjejerna fÄr agens och trovÀrdighet.

För individer med parodontal sjukdom Àr egenvÄrden betydelsefull för en bÀttre prognos. Förebyggande ÄtgÀrder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att frÀmja tandhÀlsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn pÄ sin förbÀttrade egenvÄrd kan vara vÀrdefull för att bÀttre förstÄ vad som behöver hÀnda för att det ska ske en förflyttning mot en bÀttre hÀlsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbÀttrat munhÀlsorelaterat beteende sett utifrÄn ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

SammanfattningSyftet i föreliggande studie Àr att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanlÀggningar och pÄ vilket sÀtt detta fÄr betydelse för upprÀtthÄllandet av fysisk hÀlsa och vÀlmÄende.Hur upplever HBTQ-individer motionsanlÀggningars normer och hur pÄverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hÀlsa?Finns det specifika parametrar som pÄverkar HBTQ-individers anvÀndning av motionsanlÀggningar?MetodFör att kunna granska hur heteronormativiteten prÀglat motionsidrotten i samhÀllet har queerteorin samt genusteorin dels anvÀnts som utgÄngspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förstÄelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie dÀr tio individer som klassificerade sig sjÀlva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det Àr individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör dÀrmed studiens resultat.ResultatResultatet i studien visar att HBTQ-individer pÄverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanlÀggningar runt om i StockholmsomrÄdet.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) Àr en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade Àr kvinnor i medelÄldern. Sjukdomen finns som primÀr Ss och som sekundÀr Ss. I dagslÀget finns inget botemedel mot sjukdomen dÀrför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen VĂ€rmland tolkar begreppet jĂ€mstĂ€lldhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjĂ€nst inom Polisen i 50 Ă„r. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r numera en norm i samhĂ€llet (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansĂ„g att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhĂ„ller sig till den normen, eftersom det Ă€r en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhĂ„llningssĂ€tten hos de olika individerna, vilket Ă€r svĂ„rt att utlĂ€sa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar pĂ„ att ledningens instĂ€llningar till jĂ€mstĂ€lldhetsarbete Ă€r avgörande (Roth, 2007).

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

Sverige har under mÄnga Är haft problem med hög arbetslöshet och ett lÄgt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner pÄ förvÀrvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgrÀnsas till att behandla den extensiva marginalen, hur mÄnga nya personer som trÀder in i arbetskraften. En grundlig genomgÄng om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer pÄverkas av att stÄ utanför arbetskraften. UtifrÄn teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt pÄverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer vÀljer att delta i arbetskraften.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..