Sök:

Sökresultat:

5226 Uppsatser om Utrikes födda individer och privat pensionsinkomst - Sida 28 av 349

Supplementering av antioxidanter hos trÀnande individer En kvantitativ studie om antioxidantintag

För att skydda kroppen mot fria radikaler behövs ett vÀlfungerande antioxidantförsvar. Forskningen visar pÄ att fria radikaler inte enbart Àr skadliga för mÀnniskan utan de ingÄr Àven i viktiga processer i kroppen som till exempel vid trÀningsadaption. Det har Àven visat sig att stor supplementeringsdoser av antioxidanter kan ha negativa effekter pÄ bland annat trÀningsadaptionen. Mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att kunna ge rÀtt rekommendationer för trÀnande individer. Majoriteten av forskningen visar pÄ att om man Àter en vÀlbalanserad och adekvat kost finns den inget behov av att supplementera antioxdanter.

Det sociala stödets betydelse vid en sorgeprocess

NÄgon gÄng i livet kommer de flesta individer tvingas möta pÄ de svÄrigheter som en sorg för med sig. Sorg Àr en reaktion pÄ en förlust. Syftet med studien var att belysa stödformer som kan hjÀlpa individer i deras sorgeprocess. DÀr sorgeprocessen i detta fall relaterar till förlusten av en nÀrstÄende. Deltagarna var 23 stycken kvinnor mellan Äldrarna 19-62 som hade upplevt en sorgeprocess till följd av nÀrstÄendes bortgÄng.

Lagidrottens inverkan pÄ livskvalitet hos individer med funktionsnedsÀttningar: En kvalitativ studie

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbÀttrar bÄde fysisk hÀlsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten pÄverkas hos individer med fysiska funktionsnedsÀttningar som trÀnar lagidrott Àr relativt okÀnt. Det vi vet Àr att funktionsnedsatta generellt har lÀgre aktivitetsnivÄ Àn friska. De som dÀremot trÀnar upplever en förbÀttrad livskvalitet bÄde hÀlsorelaterad och i andra aspekter sÄ som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsÀttningar upplever att deras livskvalitet pÄverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

?Pengar dödar kreativitet? : En kvalitativ intervjustudie av kreativa skapandeprocesser

Studien syftar till att undersöka hur personer som Àgnar sig Ät kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar pÄverkat dem som individer. För att tillmötesgÄ detta syfte tillÀmpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som hÄller pÄ med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar pÄ att den största anledningen till att individerna vÀljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger pÄ att de mÄr bra av det, det stÀrker deras identitet. Utöver detta visar Àven studien pÄ att de genom sitt kreativa skapande Àven upplever att de blir en del i ett sammanhang, de kÀnner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar Àven respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de kÀnner sig mer sjÀlvstÀndiga och pÄ sÄ vis lÀttare kan stÄ emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle pÄverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna Àven det rÄdande samhÀllsklimatet genom att hÀvda att det i hög grad frÄntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det Àven stora delar av mÀnniskor möjlighet till att skapa en identitet som en sjÀlvstÀndig och kritiskt tÀnkande individ..

Att leva med stomi

Bakgrund: Varje Är stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta pÄverkar individens livskvalitet pÄ ett eller annat sÀtt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen Àr gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: VÄrt syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga de faktorer som hindrar nÀringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemomrÄden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, nÀringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vÄrt arbete pÄ litteraturstudier av forskningsomrÄdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter frÄn offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna Àr av kvalitativ karaktÀr och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemomrÄden som Àr orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom bÄde den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav frÄn offentlig sektors sida ? Brist pÄ mognad för ett införande bÄde inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Upplevelser av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder : En litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier

Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Diabetes mellitus typ 1 och livskvalitet - faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes mellitus typ 1

Under utövandet av sitt yrke möter allmÀnsjuksköterskan mÄnga patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vÄrd. En ökad förstÄelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som pÄverkar den kan leda till ett bÀttre bemötande i vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten inom olika omrÄden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som anvÀndes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Erfarenhetsutbyte : om lÀrande inom elevhÀlsan

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill ocksÄ se vilka former av lÀrande som finns pÄ en arbetsplats men tyngdpunkten ligger pÄ sjÀlva erfarenhetslÀrandet. Personal som arbetar med elevhÀlsa har varit studiens fokus nÀr det gÀller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhÀlsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Som teoretisk utgÄngspunkt har Ellströms teorier och tankar om lÀrande och erfarenhetslÀrande valts dÄ detta vÀl speglar hur individer lÀr sig inom organisationer och i olika former av lÀrsituationer, dels formellt men ocksÄ informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen pÄ.

Virtuell interaktion och identitetsskapande hos individer som spelar Onlinespel.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhÄllits pÄ frÄgor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, pÄverkan pÄ individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i tvÄ separata grupper; realintervjun utfördes pÄ en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

VÄrdnadshavares delaktighet, inflytande och förvÀntningar pÄ fritidshemmet.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Budgeten som styrverktyg ? En studie av Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm

VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig Ät mellan en offentlig och en privat hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Vi har baserat vÄr uppsats och vÄra slutsatser pÄ intervjuer, som vi gjort pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra till fem olika nivÄer i bÄda organisationerna, för att fÄ ett djup i vÄr undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns nÄgon större skillnad mellan sjukhusen pÄ lÀgre nivÄ, dÀremot pÄ högre nivÄer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel?

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

Google Kalender ur ett hjÀlpmedelsperspektiv

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.

Stress och energinivÄ hos kvinnor som arbetar pÄ akutmottagning i en större och mindre stad i Sverige

Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->