Syftet med denna studie var att, med hjÀlp av ett neuropsykologiskt testbatteri, undersöka huruvida kognitionen Àr pÄverkad gÀllande uppmÀrksamhet och exekutiva funktioner hos patienter som lider av multisystemsjukdomen Dystrofia Myotonika typ 1. Syftet var ocksÄ att, med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor, undersöka hur de drabbade sjÀlva uppfattade sin situation i detta avseende. Insamlade data frÄn en patientgrupp bestÄende av 33 individer med konstaterad Dystrofia Myotonika typ 1 jÀmfördes med data frÄn en kontrollgrupp bestÄende av 25 friska individer. Resultatet visade att patientgruppen genomgÄende presterade sÀmre Àn kontrollgruppen pÄ de neuropsykologiska testerna. Resultaten pÄ sjÀlvskattningsformulÀren gick i linje med detta, vilket tyder pÄ att patientgruppen, generellt, delvis Àr medveten om sina kognitiva svÄrigheter.

Syftet med studien Àr att utveckla en socialpsykologisk förstÄelse för vad det innebÀr för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avstÄndstagande frÄn denna minoritet innebÀr i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare frÄn ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att anvÀnda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har vÀglett och prÀglat metodologiska övervÀganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppvÀxtmiljö med en religiös vÀrldsÄskÄdning och tydliga grÀnsdragningar mellan rÀtt och fel.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.

Alla mÀnniskor har sÀkerligen nÄgon nÀra anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det berÀknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att fÄ en cancerdiagnos under sin livstid. Att fÄ cancer innebÀr att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och mÄste försöka lÀra sig att anpassa sig till och hantera denna. De svÄra kÀnslor och situationer som kan uppstÄ vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer anvÀnder i sitt dagliga liv.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsomrÄde, vilket gör att annan kompetens fÄr stÄ tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt Àr det önskvÀrt, ibland kan det till och med krÀvas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i sÄ kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera pÄ vad de gör bÀst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra nÄgot utöver det som parterna skulle kunna Ästadkomma pÄ egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvÀrderar resultaten av lÄngsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som anvÀnds för att ingÄ ett sÄdant projekt.

Phos Graphis Àr en mötesplats för fotografer och modeller. Denna mötesplats ska fungera som en grund för att hitta den medpart man söker, t.ex. en fotograf som letar efter en modell till ett projekt. AnvÀndarna erbjuds Àven egna gallerier och möjligheter att diskutera i forum samt privat meddelandefunktionalitet. Grundtanken Àr att Phos Graphis ska fungera som ett verktyg för att lÀttare kunna utvecklas inom sin roll..

Multipel skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som drabbar frÀmst unga individer. MS Àr en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen bestÄr mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att fÄ diagnosen MS pÄverkar naturligtvis livskvaliteten hos en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Compassion Focused Therapy Àr en integrativ transdiagnostisk behandlingsform som syftar till att öka self-compassion och minska skam och sjÀlvkritik hos individer med psykisk ohÀlsa. Skam och sjÀlvkritik har i hög grad identifierats hos personer med Àtstörningar, som ocksÄ ofta anses svÄrbehandlade. Denna studie syftade till att undersöka huruvida CFT kan vara ett behandlingsalternativ vid Àtstörningar. En single-subject design med upprepade mÀtningar anvÀndes (n=5). Studien visade pÄ tvetydiga resultat men indikerar att en del individer kan vara hjÀlpta av denna behandling.

Diskussionen i Sverige angÄende dataspelsberoende och att frÀmst att ungdomar, spenderarmycket av sin vakna tid framför spelen, har pÄ senare tid tagit fart i media. MÄnga hardiskuterat om inte detta Àr ett samhÀllsproblem. WoW (World of Warcraft) Àr ett av depopulÀraste spelen i vÀrlden och lockar vÀldigt mÄnga individer.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka spelet WoW för att ta reda pÄ vilken ellervilka av dess spelkomponenter som kan ha ett samband med ett beroende. Detta har gjortsgenom experiment, observation och intervju av individer som spelar spelet.Syftet anses uppnÄtt och frÄgestÀllningen i arbetet har besvarats. De komponenter som ansÄgsha ett samband med beroende var Spelare (spelarna i spelet pÄverkade varandra pÄ en socialnivÄ) och KaraktÀrsuppgraderingen (jakten efter att fÄ sin karaktÀr att bli bÀttre och bÀttre)..

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr tobaksröken Àr den frÀmsta orsaken till uppkomsten. Det Àr en sjukdom som ofta utvecklas under lÄng tid innan den uppmÀrksammas och den har en dödlig utgÄng. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för vÀlbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de anvÀnder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. InnehÄllsanalysen ledde fram till sju teman.

Spasticitet Àr en neuromuskulÀr försÀmring som Àr vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. TillstÄndet beror delvis pÄ en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i strÀckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsÀttningar med sociala och ekonomiska pÄföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress Àr en behandlingsmetod som anvÀnder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Det finns fördelar med att anvÀnda projektfinansiering vid PPP. Undersökningen visar att projektfinansiering Àr ett enastÄende verktyg för riskallokering. Dessutom resulterar projektfinansiering i minskade kostnader för agentkonflikter. Emellertid Àr privat finansiering normalt sett dyrare Àn offentlig finansiering..