Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers Utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina Utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt Utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i Utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett Utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och Utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten.

På Scania används idag ett antal typer av ritningar som informationsbärare mellan avdelningarsåväl som ut till externa intressenter. En av dessa ritningar är monteringsritningen. I förstahand är denna ett underlag skapat av konstruktören för att underlätta för produktsamordnarenatt bygga struktur och hantera villkor i Scanias IT-stödsystem, men används även av andraroller på företaget.Denna monteringsritning har ifrågasatts och detta Utredningsarbete ska, medmonteringsritningen som utgångspunkt, resultera i förslag både på kort och lång sikt för atthitta bättre och effektivare sätt att samverka, kommunicera och visualisera mellan rollernakonstruktör och produktsamordnare, samt att diskutera eventuella för- och nackdelar dessaförslag ger upphov till.Teoristudier och empiriska studier på Scania presenterar information som anses nödvändigtför att dels bilda sig en uppfattning om arbete, samt öka förståelsen för resultat. Dessa studierinnefattar teori om bland annat produktutveckling, kommunikation och mer specifikbakgrundsinformation om Scania.I rapporten presenteras resultat inhämtade från omfattande intervjuer med medarbetare påScania som direkt eller indirekt berörs av monteringsritningens existens. Resultatet belyser ettantal utvecklingsmöjligheter för monteringsritningen med identifierade problem beträffandedess associativa förmåga och dynamiken i en ritning.

Att jobba inom socialtjänsten med ekonomiskt bistånd innebär att man som socialsekreterare måste skriva en hel del utredningar, och det förväntas av socialsekreterarna att dessa utredningar är objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men är det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och är det egentligen klientens berättelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens? Studien utgår från frågeställningarna: Vad innebär det att utreda inom ekonomiskt bistånd? Hur ser socialsekreterare på klientens delaktighet i utredningsprocessen? Är bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens delaktighet i utredningsprocessen? Syftet med studien är att studera Utredningsarbete inom ekonomiskt bistånd och den strukturerade utredningsmetod som används inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som använder den anser att den leder till att klienten blir mer delaktig. När det gäller delaktighet definieras det begreppet här som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrån ett postmodernt perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har tio socialsekreterare i invandrartäta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjälp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori. Att utreda inom ekonomiskt bistånd är en mångfacetterad uppgift.

Arbetet är ett Utredningsarbete som går ut på att försöka lokalisera felkällor och göra förbättringar på en testutrustning som mäter rodervinklar på akterdelen på en robot. Rapporten innehåller en översiktlig bild över den tidigare metoden och dess felkällor som hittas vid test av den tidigare metoden. Utredningen utmanar också många utav antagandena som är gjorda för beräkningarna av den tidigare metoden. Detta utförs för att kunna bekräfta eller dementera antagandena. Detta görs i form av matematiska modeller som testar olika delar av metoden.

Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt Utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta Utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7.

The aim of this investigation work " What was it called...Equality...? is to study a clinics current gender equailty plan from a gender approach and by a field survey see if, and in that case, how it can be improved. A connection between existing gender norms and gender power strukctures is applied in the results of this survey in order to illustrate their significance from an individual as well as a structural perspektive.The survey has been carried through by a field survey as well as a discourse analysis as method. Yvonne Hirdmans gender power system is on of the main theoretical points of departure.The results that I have achieved in this essay is that gender can be looked at in different ways within the labour market where women have the main responsibility over the family and are considered more nursing then men. Men on the other hand are thinking of their carriers and have higher salary requirements.

Den här studien har till syfte att utreda om barns vilja påverkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville även undersöka om barn är delaktiga i beslut som rör dem själva i socialtjänstens Utredningsarbete, samt om barn är synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda på det syftet har vi valt att använda oss av följande frågeställningar.1. Vilka metoder använder sig socialtjänsten av i LVU-utredningar för att ta reda på vad barnet själv vill? 2. Är utredningen skriven på ett sådant sätt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

The purpose of this essay was to examine whether there were any differences in social workers way of investigating boys and girls, age 13-15. The main questions we wanted to answer were; which were the factors that the social workers focused on? Did the investigations lead to a measure and if so, which one? How were risk and protection factors described and ana-lysed?To answer our questions we read and analyzed 22 reports, written by social workers 2004 at the department for teenagers and families at a social welfare service in Sweden. We came to the conclusion that there were some differences, but these were few and not extensive. Recreational activities was mentioned in a higher degree in the boys reports while health, housing conditions and network were mentioned more often in the girl´s reports.

The purpose of this study was to examine social worker?s own experiences of dealing with gender perspectives in child welfare cases. With a constructionist perspective, this study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers were asked to reflect on their work and their methodology, and how it relates to gender perspectives when assessing children and adolescents in child welfare services.The result shows that there is a lack of control and review that children are given a gender neutral treatment. It also shows that there was no explicit protocol for how to take a gender perspective into account when assessing children and adolescents needs of welfare services.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för Utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Asylrätten finns till för att hjälpa människor i nöd som på grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hälsa tvingas söka uppehälle i annat land. Tyvärr finns det människor som utnyttjar denna rätt i kriminella syften. För att dessa människors möjlighet att begå brott under oriktiga identiteter skall minska krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Utlänningsnämnden, polisen och åklagarmyndigheterna samt ett gränsöverskridande samarbete över nationsgränserna såväl inom som utom de länder som ingår i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen människor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste åren och ligger idag på över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvårar Migrationsverkets Utredningsarbete och medför även svårigheter för polisen i lagföringsarbetet.