Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en smĂ„skalig, kvalitativ, intervjustudie Ă„skĂ„dliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet pĂ„verkar deras var­dags­liv, med fokus pĂ„ upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frĂ„gorna: Vilka Ă€r för- och nack­del­arna? Ökar kĂ€nslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad Ă€r verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en kĂ€nsla av kon­troll eller be­ro­ende?Teorierna som anvĂ€nds finns i spĂ€nningsfĂ€ltet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vĂ€nd­are. De baseras pĂ„ resonemang frĂ„n Sherry Turkle om hur vi fjĂ€t­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn pĂ„ att internetanvĂ€ndning kan ha en frigörande effekt samt att att mĂ€n­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vĂ€nds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma Ă„t det unika i varje persons be­rĂ€ttelse.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka evidensen f?r om intag av bl?b?r har en effekt p? blodlipider m?tt som HDL och LDL hos vuxna med metabola syndromet. Metod: Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. S?kningen baserades p? tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade bl?b?r.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling pÄ tvÄ olika verksamhetsomrÄden inom Landstinget Halland. Vi vill fÄ en förstÄelse för vilka förutsÀttningar som krÀvs för lÀrande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  Àr att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vÄrdenheternas arbetsplatslÀrande ut? (3) Vilka förutsÀttningar finns för arbetsplatslÀrande inom vÄrdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lÀrklimat och en infrastruktur för hur ett lÀrande ska ske.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Uppsatsens bakgrund Àr att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av Àldreomsorgen i allmÀnhet och privatisering av Àldreboenden i synnerhet. UtifrÄn det vÀcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jÀmförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Informanterna bestod av Ätta chefer: Fyra frÄn den privata sektorn och fyra frÄn den kommunala sektorn.

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Antalet traineeprogram har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anstÀllning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig frÀmst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pÄgÄr under 18 ? 24 mÄnader. Traineen fÄr under denna tid chansen att lÀra kÀnna företaget, genomgÄ praktikperioder pÄ olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden, dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation anvÀnts.