Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet pÄ Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krÀvs för att fortsatt bevara dessa. Vidare Àr syftet att undersöka vilket stöd som Àr nödvÀndigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten Àr, sett till sjukfrÄnvaro, en vÀlmÄende grupp som stÄr inför förÀndringar inom marknaden och mÄlsÀttning dÄ de pÄverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frÄgeverktyg anvÀndes för att framstÀlla de Ätta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare pÄvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr av stor vikt för medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vÀgledande roll i frÄgan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer krÀver att tillvaron mÄste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men Àven att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lÀrdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen Àr att studera om apotekarprofessionen förÀndrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. DÄ jag inte har hittat nÄgon adekvat genomgÄng som inte utgör en partsinlaga pÄ nÄgot vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-NÀtverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina tvÄ huvudfrÄgor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förÀndrades?? samt ?HÀnde det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill pÄstÄ att den första frÄgan kan besvaras med att apotekaryrket förÀndrades bÄde som en effekt av industrialiseringen av lÀkemedelsindustrin men ocksÄ att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.