I en mer konkurrenskraftig vÀrld mÄste anstÀllda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst Ät företagen. Fokus skiftar frÄn vÀlmÄende av sina anstÀllda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjÀlpa nyanstÀllda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krÀvs det att företagen satsar pÄ sina anstÀllda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie Àr att ge förbÀttringsförslag pÄ mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie pÄ företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbÀttras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör anvÀndas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete Àr formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.

HÄlningsprocessen Àr det inledande bearbetningssteget vid varmvalsning av sömlösa rör. Det Àr en tvÀrvalsningsprocess i vilken ett cylindriskt Àmne valsas mellan tvÄ dubbelkoniska valsar över en plugg. Valsarna Àr snedstÀllda med en viss matningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom verket. Hela denna process Àr roterande. Detta i kombination med bl.a.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande frÄn professionella och sin omgivning. VÄrt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förstÄelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förÀlder. Vi insÄg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta omrÄde dÀr barnens röster finns med. Vi valde dÀrför att ha fokus pÄ deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fÄtt eller saknat. Vi har anvÀnt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children?s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension.

The aim with our study has been to examine how preschool-staffs resonate about the notification requirements according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act, when a child fare badly or is suspected to fare badly: first, in relation to the municipalityŽs policies, but also in relation to the preschool staffŽs actions in individual cases. Our study was conducted by qualitative research with semi-structured interviews. Total has two childŽs nurses and six preschool-teachers, active within VÀxjöŽs municipality, been interviewed. The result showed that the municipalityŽs guidelines on the one hand, underpinned by giving a prescribed pattern of behavior for preschool staff on how to act if the suspected that a child to fare badly. On the other hand preschool staff also experienced the guidelines diffuse as there were nothing described of the transition of how much they should document and observe before a notification could be initiated to the headmaster.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Att genomföra ett penetrationstest av en nÀtverksarkitektur Àr komplicerat, riskfyllt och omfattande. Denna rapport utforskar hur en konsult bÀst genomför ett internt penetrationstest tidseffektivt, utan att utelÀmna viktiga delar. I ett internt penetrationstest fÄr konsulten ofta ta del av systemdokumentation för att skaffa sig en bild av nÀtverksarkitekturen, pÄ sÄ sÀtt elimineras den tid det tar att kartlÀgga hela nÀtverket manuellt. Detta medför Àven att eventuella anomalier i systemdokumentationen kan identifieras. Kommunikation med driftansvariga under testets gÄng minskar risken för missförstÄnd och systemkrascher.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Det problem som ligger till grund för detta arbete Àr att det enligt lÀgesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gÀllande kvalitet och omfattning med avseende pÄ studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslÄngt lÀrande frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida för att upprÀtthÄlla god kvalitet och professionell standard pÄ studie- och yrkesvÀgledningen enligt LÀrarnas Riksförbund. Syftet Àr att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvÀgledare inom Malmö stads grundskolor gör för att frÀmja livslÄngt lÀrande. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar: Vilket lÀrande talar studie- och yrkesvÀgledarna om att de utövar i sitt arbete? PÄ vilket sÀtt nyttjar studie- och yrkesvÀgledarna sitt sociala nÀtverk för att upprÀtthÄlla det livslÄnga lÀrandet? Det framkom att studie- och yrkesvÀgledare bÄde tillÀmpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lÀrande.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.