M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Syftet med studien var att undersöka vad som kÀnnetecknar en anvÀndarvÀnlig webbsida och om www.atg.se har lyckats attrahera sin mÄlgrupp. Min forskningsfrÄga var: Har www.atg.se lyckats attrahera sin mest prioriterade mÄlgrupp och fÄ de att öka sitt spel pÄ webbsidan pÄ grund av webbsidans design och anvÀndbarhet?För att en webbsida ska vara anvÀndbar för en anvÀndare mÄste den tillföra ett vÀrde till an-vÀndaren, nÄgot som anvÀndaren har nytta av. För att webbsida ska vara anvÀndarvÀnlig krÀvs att den Àr lÀtt att anvÀnda. Att anpassa sin webbsida efter anvÀndarna kan vara svÄrt eftersom det som alla mÄlgrupper har gemensamt Àr att de Àr mÀnniskor och mÀnniskor tÀnker och tolkar saker vÀldigt olika.

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

DÄ positiva hÀlsoeffekter av utevistelse pÄvisats inom forskning Àr det angelÀget att det skapas möjligheter för de Àldre att pÄ olika sÀtt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid Àldreboende Àr beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgÄngspunkter har varit miljöerbjudanden och kÀnsla av sammanhang. Ett Àldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgÄng till ute-miljö med mÄnga möjligheter har studerats.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stÄ utanför arbetsmarknaden och hur de med hjÀlp av bildterapi och basal kroppskÀnnedom börjar omdefiniera synen pÄ sig sjÀlva och sitt handlingsutrymme och pÄ sÄ sÀtt blir mer delaktiga i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gÄtt i bildterapi och basal kroppskÀnnedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsÀtta i egen regi, med fokus pÄ gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna lÄngtidssjukskrivna och behövde fÄ rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete nÀr det nya sjukförsÀkringssystemet infördes i juli 2008.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Studies syfte var att undersöka hur enheter organiserar sig nÀr det uppstÄr gemensamma arbetsuppgifter. För att uppnÄ syftet har arbetsmetoden samordnad delgivning studerats. Samordnad delgivning Àr en arbetsmetod dÀr enheter inom Kronofogden förvÀntas att delge varandras Àrenden, vilket i lÀngden innebÀr att enheterna mÄste samarbeta. Detta ha visat sig problematiskt. För att undersöka denna problematik har studiens frÄgestÀllningar varit: 1.

Syftet med studien var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare upplever att förhÄlla sig till bÄde stadgade lagar och den enskilda individens behov. BistÄndshandlÀggarna kÀnnetecknas som grÀsrotsbyrÄkrater, dÄ de Àr tjÀnstemÀn som befinner sig i daglig interaktion med samhÀllsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har pÄvisats i tidigare studier att de har mÄnga olika krav och förvÀntningar riktade gentemot sig. Vi Àmnade dÀrmed öka förstÄelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgÄngspunkterna var sociologisk rollteori utifrÄn Aubert, Allardt och Parsons.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Syftet Àr att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin Àr byggd pÄ fyra studier med företag som alla genomgÄtt innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrÄn följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstÄr, idéer och möjligheter vÀljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie Àr Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och smÄ företag.Slutsatserna Àr att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika dÀr mÄnga faktorer som stÄr utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sÀtt att arbeta med innovationsprocesser med avseende pÄ initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan pÄverka elever som bor pÄ inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lÀrare ser pÄ internatboendet i förhÄllande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin anvÀnds en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrÄn forskningsresultatet. Tidigare kunskap pÄ forskningsomrÄdet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhÄllen tolkning pÄ abstraherad nivÄ. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lÀrare har intervjuats utifrÄn tvÄ frÄgeguider. FrÄgorna har utformats för att ge sÄ mycket information som möjligt.