Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i Àldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och sjÀlva problematiken med att vara styrda bÄde uppifrÄn och nedifrÄn.För att försöka fÄnga denna upplevelse har vi stÀllt följande frÄgor till vÄra informanter: Vad innebÀr det att vara första linjen chef inom Àldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt Ästadkomma ett gott ledarskap? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem första linjen chefer inom Àldreomsorg i tre olika kommuner i SkÄne. Tre övergripande teman framkom ur vÄra intervjuer vilka vi benÀmnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss Àr att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att pÄ sÄ vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetsformer pedagogerna anvÀnder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begrÀnsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fÄtt besvara frÄgestÀllningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande Àr en viktig del i arbetet pÄ förskolan. Det kom fram att pedagogerna anvÀnder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom ocksÄ fram att inflytande Àr begrÀnsat exempelvis av regler och att det Àr pedagogerna som begrÀnsar de yngre barnens inflytande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begrÀnsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande pÄ en gymnasieskola, som erbjuder elever boende pÄ internat. Undersökningen av deras inflytande gÀllde Àven boendet.Uppsatsen bygger pÄ elevernas berÀttelser och pÄ observationer som gjorts under mina vistelser pÄ skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgÄende. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes frÄn olika nivÄer av utbildningen.Undersökningen sÀger inget om hur olika Äsikter fördelades bland skolans alla elever.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

NÀr barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska förÀldrar hamnar de flesta inom samhÀllets vÄrd under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats Àr i dagslÀget vÄrd i familjehem. NÀr barn placeras i familjehem fÄr barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet fÄr en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid övervÀganden av familjehemsvÄrden och har ett visst inflytande i umgÀngesfrÄgor. Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgÀnge mellan de biologiska förÀldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) utifrÄn principen om barnets bÀsta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i Är 4-6 sÄg pÄ sitt informella inflytande. Meningen var frÀmst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehÄllet i undervisningen samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de hade i sitt informella inflytande.VÄr undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.VÄr undersökning visade att elevernas informella inflytande var begrÀnsat. Eleverna ansÄg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att rÀcka upp handen eller att vÀlja stenciler hade inflytande.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.