Syftet med studien Àr att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utstrÀckning de upplever att de uppnÄtt förvÀntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spÀnningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid vÄr empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet frÄn HR-konsulterna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt eftersom KBR-modellen underlÀttar rekryteringsarbetet, men att de ÀndÄ upplever att de har tillrÀckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnÄtt det önskade resultatet "rÀtt man pÄ rÀtt plats" genom en kombination av stöd frÄn HR-konsulten och anvÀndning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohÀlsa och se hur det pÄverkar ledarskapet.Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsÀttning kan innebÀra ett ledarskap som utmanas pÄ olika sÀtt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus pÄ arbetsgivar- arbetsledarperspektiv pÄ funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet pÄverkas efter givna situation har tvÄ intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohÀlsa.Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som pÄverkar arbetsledarnas sÀtt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien och som Àven legat till grund för resultatets olika teman Àr Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begrÀnsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förstÄelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen anvÀnds Àven som grund i uppsatsens slutdiskussion.

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage.To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools.This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's? autonomy, the institutional framework and affordance.Our conclusion is that the tablet?s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other..

The aim of this study has been to highlight the situation for young men within the context of honour. The aim has also been to highlight the restrictions of young men within the context of honour, and how they rebel against those demands. The study was based on a qualitative research method and carried out in Sweden. The results have been analyzed using the hermeneutic perspective. The results showed that the situation for young men within the context of honour is often manifested by controlling their sisters and the expectation that the young men support their families in the future by marring a woman who has been approved by the collective.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur socialsekreterare sjÀlva ser pÄ sitt bemötande gentemot klienter och vilka faktorer som omgÀrdar detta. För att förstÄ detta har vi anvÀnt oss av maktperspektivet, relationsperspektivet samt begreppet grÀsrotsbyrÄkrater. För att fÄr en fördjupad förstÄelse har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta socialsekreterare fördelade pÄ tre socialkontor. För att nÄ vÄrt syfte hade vi tre frÄgestÀllningar som berörde vad som upplevs som ett gott/mindre gott bemötande, hur det vÀrderas, vilka förutsÀttningar som föreligger samt hur klienterna pÄverkar socialsekreterarnas bemötande. Vi har kunnat se att socialsekreterarna vÀrderar bemötandet mycket högt och att det Àr en förutsÀttning för att kunna fÄ till ett bra arbetsklimat.

Att bemöta patienter efter en traumatisk hÀndelse krÀver goda kunskaper bÄde medicinskt och psykologiskt. HÀr krÀvs kunskap i vilka normala processer som pÄgÄr samt vilka patologiska tillstÄnd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhÀndertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhÀndertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhÀndertagandet.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnÄgot av det som kÀnnetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frÄgorna:? Vilken typ av interpersonella sprÄkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella sprÄkhandlingarna?? Skiljer sig sprÄkhandlingarna Ät beroende pÄ parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det nÄgra sprÄkliga sÀrdrag som Àr typiska för riksdagsledamöternas anvÀndande avTwittermediet?FrÄgorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av nÄgon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmÀnna sprÄkhandling Àr ett pÄstÄende, ibland följt av en frÄga.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.