En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers? perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment.Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area.In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers? professional identity.The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach.The questions are:? What is outdoor education according to the after-school teachers?? According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment?? How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment?The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre..

Studien undersöker hur elevernas lärande i matematik påverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig på arbetssätt, innehåll och elevernas lärande. Litteraturen berör Utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lärare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgränsades till att beröra skolår ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lärarna använder andra arbetssätt vid utomhusmatematiken än vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssätt.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelärare har för uppfattning om barns lärande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön påverkar barns lärande. Jag ville även studera hur förskolebarn och förskolelärare använder sig av förskolegården ur ett lärandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelärare och att observera förskolelärare och förskolebarn på deras förskolegård vid tre olika tillfällen. I genomförandet av arbetet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelärare anser att utemiljön är mycket viktig för barns lärande då utomhusmiljön erbjuder många utmaningar där barnets behov av rörelse, lek och lärande tillfredställs.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvärderingar samt intervjuer med elever och lärare få en uppfattning om hur närmiljön vid skolan används idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna användas mera samt få en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det påverkar elevernas lärande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva på geometriska former, skala, mäta med olika mätredskap, beräkna omkrets och area, uppskatta längder och använda gamla mätmetoder. Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lärarna till viss del, mestadels sporadiskt, använder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lärare att använda närmiljön mer om tid kan frigöras till att få idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lärarna ser med matematikundervisning ute är att eleverna verkar komma ihåg och få en djupare kunskap för de moment som genomförts ute.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Denna studie undersöker användarvänligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida där 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gått ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrån fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehållsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka användarvänligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken användartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. Användartesterna gjordes med hjälp av ?tänka högt?-metoden (?think aloud?). Användartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.