Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningarna för lärare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med Utomhuspedagogik vid två olika skolformer. Avsikten var även att undersöka hur lärare på ett medvetet sätt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelärare från två grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina två frågeställningar var: Hur kan man som lärare arbeta med Utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig ett bestämt innehåll i olika ämnen? Hur kan man som lärare arbeta med Utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig en metod om hållbar utveckling med fokus på miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrån intervjuerna är att intervjupersonerna framhöll Utomhuspedagogik som något positivt i grundskolan eftersom eleverna får möjligheten att använda alla sina sinnen och se saker i sina rätta sammanhang.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om Utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med Utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av Utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på Utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om Utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever Utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med Utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

BakgrundLitteraturen beskriver att Utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med Utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om Utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om Utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om Utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med Utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, Utomhuspedagogik och lärande.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet Utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet Utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på Utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om Utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var Utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Det här arbetet behandlar Utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av Utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att Utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att Utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Med erfarenhet från lärarutbildningen har vi utvecklat ett intresse för friluftsliv. Inom slöjdundervisningen skulle det kunna finnas fler inslag av Utomhuspedagogik och denna studie belyser om Utomhuspedagogiken kan tillföra slöjdämnet någonting. Utomhuspedagogik är ett ungt utbildningsområde och i likhet med slöjd finns det ganska lite forskning inom området. Både Utomhuspedagogiken och slöjdämnet har karaktäristiska kvalitéer och här framhävs bland annat att lära sig i verklighetsförankrade situationer, växelverkan mellan teori och praktik och att de är utpräglat kommunikativa. Inom både Utomhuspedagogiken och slöjden berikas eleverna av sinnliga upplevelser samt fysisk aktivitet vilket påverkar vårt välmående positivt.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ?Språkutvecklande arbete genom Utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor.

I detta arbete ville jag undersöka hur Utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen ilitteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnligpåverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnär vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet ochdetta sätt var ett bra sätt.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till Utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter.Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för Utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av Utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av Utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och Utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om Utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur Utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och Utomhuspedagogik.