Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om Utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring Utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av Utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av Utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera Utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av Utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Syftet med undersökningen var att belysa Utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot Utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till Utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om Utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med Utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite Utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andraspråksinlärning är en kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra pedagoger, två lärare och två naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute där ungdomar i åldrarna 16-19 år går en naturvägledarutbildning. Hälften av ungdomarna har svenska som andraspråk. Enligt litteraturen så lär sig elever språk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring Utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:Vad står egentligen Utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring Utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.

Studiens syfte är att undersöka hur Utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever Utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med Utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att Utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till Utomhuspedagogiken.

Abstract This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method.Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors.Interviews and observations have been done.My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent? Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences. .

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på Utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i Utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet Utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring Utomhuspedagogik att tillgå.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av Utomhuspedagogik i matematik..

Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet.Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att Utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem.