Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt).

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid Utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av Utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet Utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med Utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring Utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och Utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att Utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt.

AbstractThis study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn.In my study I have asked these questions:? What is outdoor education?? How can Swedish be taught out of doors?? Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom?With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result.Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom.

Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med Utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen..

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi Utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med Utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur Utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Den här studien utgår ifrån Utomhuspedagogiken sedd både ur elevers och lärares perspektiv. Påverkningar som Utomhuspedagogiken har på elever blir belysta och även de krav som ställs på pedagogen. Studien belyser förutsättningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. Både fördelar och nackdelar som finns med Utomhuspedagogik framträder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen används i undervisningen på låg- och mellanstadiet tags också upp.

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..