Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning pojkar och flickor leker tillsammans i förskolan samt undersöka varför barnen väljer att leka könsintegrerat eller könssegregerat. Studiens karaktär är kvalitativ och datainsamlingsmetoden genomfördes med hjälp av observationer på två förskolor. Resultaten på förskola 1 visade att leken var mer könsintegrerad Utomhus än inomhus. Barnen lekte jaga och åkte rutschkana i könsintegrerade grupper Utomhus. Inomhus lekte de med mer könsstereotypa leksaker i könssegregerade grupper.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten Utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter Utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Stadsodling har under senare tid fått stor uppmärksamhet. Inte enbart fördess potential som livsmedelsresurs i ett hållbart samhälle utan också föratt odling fortfarande är en viktig rekreationsform för många människor ochidag bor allt fler människor i städer. Många framgångsrika exempel påstadsodling runt om i världen är kollektiva system Utomhus. I ett nordisktklimat är växtsäsongen Utomhus kort och i detta projekt undersöks därförmöjligheten att odla ätliga växter inomhus. Projektet resulterade i en jordlöshydroponisk odlingsprodukt som ska ses både som en mindre produktionsresursoch som ett pedagogiskt verktyg för att skapa förståelse förhur maten vi äter skapas.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet Utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs Utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet Utomhuspedagogik, där Utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex Utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet Utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin Utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet Utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs Utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion Utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns Utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig Utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och Utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.

Syftet med den här undersökningen är att studera lärare och elevers syn på Utomhuspedagogik i skolans senare år. Jag valde att inrikta mig på två intervjuer med lärare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkät, som elever i årskurs nio fick svara på. Resultatet visar att eleverna är positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De känner sig piggare och mår bättre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer Utomhus.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten Utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter Utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare som undervisar elever i klasserna F ? 6 använder sig av den närliggande naturen i sin undervisning. Vi vill också få fram dessa lärares syn på Utomhusundervisning och få ta del av deras erfarenheter inom ämnet. Ett subjektivt urval av lärare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades därefter. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder sig av den närliggande naturen i undervisningen på olika sätt och i varierande omfattning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas Utomhus..

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i Utomhus- och inomhusmiljö.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och Utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar Utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Bakgrund Löpning har blivit en allt mer populär motionsform. Skillnader mellan vilka löpförhållanden man springer i finns dock. Löpning Utomhus på plant underlag genererar större energiutgifter jämfört med löpning på löpband i samma hastigheter. Det krävs en justering på löpband för att kompensera för den minskade energiåtgången. Syfte Syftet med undersökningen är att kunna ange en lutningsprocent eller en viss hastighetsökning vid löpning på löpbandet för att kompensera för de minskade energiutgifterna jämfört med plattmarkslöpning Utomhus.Metod En experimentell studie på 20 vana löpare som deltog i 11 olika löptester i olika förhållanden, Utomhus och på löpband.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om Utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med Utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut Utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin Utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att Utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas Utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om Utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar Utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver Utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt Utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa Utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till Utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att Utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar Utomhus.Studien visar att Utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet..

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt Utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet Utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under Utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet Utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet Utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet.