Abstract Härstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och Utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och Utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och Utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och Utomhuslek.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i Utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av Utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning Utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att Utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas Utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av Utomhuspedagogik och undervisning Utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av Utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade Utomhus.

Mitt intresse för Utomhuspedagogik har funnits så länge jag minns men själva begreppet kom inte till mig förrän jag började på lärarutbildningen där jag verkligen förstod innebörden. Att undersöka hur man arbetar med Utomhuspedagogik på två olika avdelningar där den ena arbetar enbart Utomhus verkade intressant och så föddes frågeställningarna och syftet till detta arbete. Jag ville veta hur föräldrar och pedagoger ser på Utomhuspedagogik i förskolan och hur de två olika avdelningarna arbetar med det.Jag valde att intervjua två pedagoger och två föräldrar på vardera avdelning. Det som förvånade mig var att pedagogerna på den traditionella avdelningen var mycket positivt inställda till Utomhuspedagogik men som de ändå inte arbetar med i större utsträckning. Båda avdelningarna tillbringar däremot stor del av verksamhetstiden Utomhus men på olika sätt och alla föräldrar verkar nöjda över att barnen vistas så pass mycket ute..

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten Utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter Utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa Utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning Utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning Utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att Utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att Utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för Utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Bakgrund Löpning har blivit en allt mer populär motionsform. Skillnader mellan vilka löpförhållanden man springer i finns dock. Löpning Utomhus på plant underlag genererar större energiutgifter jämfört med löpning på löpband i samma hastigheter. Det krävs en justering på löpband för att kompensera för den minskade energiåtgången. Syfte Syftet med undersökningen är att kunna ange en lutningsprocent eller en viss hastighetsökning vid löpning på löpbandet för att kompensera för de minskade energiutgifterna jämfört med plattmarkslöpning Utomhus.Metod En experimentell studie på 20 vana löpare som deltog i 11 olika löptester i olika förhållanden, Utomhus och på löpband.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för Utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt Utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning Utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om Utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver Utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att Utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning Utomhus..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom Utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i Utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på Utomhuspedagogik och barns lärande Utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om Utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i Utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att barnen skulle få en så ?rik? Utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive Utomhus..

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med Utomhus.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till Utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av Utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom Utomhuspedagogik.