Med vår studie avsåg vi att undersöka om förskolebarn och förskollärare anser att Utomhusmiljön kan bidra till barnens lärande av motoriska, sociala och verbala färdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin närmiljö. Vidare avsåg vi att studera förskolebarns och förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att Utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lärande. Vi önskar även att blivande förskollärare och verksamma pedagoger ska få inspiration till att använda Utomhusmiljön som ett rum för lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i två olika förskolor. Studiens resultat gav en mängd konkreta exempel på förskolebarns lärande Utomhus.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till Utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av Utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs Utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av Utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder Utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder Utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Syftet med studien var att få en inblick i hur elever och lärare uppfattar Utomhus¬undervisningen, om informanterna ser för- och nackdelar med Utomhusundervisning och om den kan vara motivationshöjande. Intervjuer har genomförts med sex elever, två verksamma lärare och två lärarstudenter. Resultatet av studien visar att lärare och elever har överlag en likartad syn på Utomhusundervisningen. Kännetecknande positiva karaktärsdrag utgörs av att den är motivationshöjande, har verklighetskoppling och påverkar hälsan i positiv mening. Informanterna talade även om hinder som fick dem att avstå från att vara Utomhus.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära Utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha Utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers Utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever.Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför Utomhusmatematik.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för Utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten Utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet Utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med Utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas Utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi Utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner Utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet Utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring Utomhuspedagogik att tillgå.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om Utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i Utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare Utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i Utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i Utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar Utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till Utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av Utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs Utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av Utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder Utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder Utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

BakgrundLitteraturen beskriver att Utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs Utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med Utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts.

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett Utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i Utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med Utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen Utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus? Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under Utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om Utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett Utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning Utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under Utomhusundervisningsförsöket..

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning Utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning Utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten Utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter Utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.