Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar Utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats Utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi Utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik Utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med Utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av Utomhuspedagogik i matematik..

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med Utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas Utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara Utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt Utomhus.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i Utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till Utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt Utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.

BakgrundDå Utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall Utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid Utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor Utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på Utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar Utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till Utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara Utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara Utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är Utomhus är väsentliga nackdelar.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka Utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid Utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, Utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid Utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet Utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på Utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med Utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att Utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner Utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med Utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare Utomhus som främjar lärandeprocessen.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med Utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning Utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa Utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med Utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Tidigare forskning kring Utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i Utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter Utomhus jämfört med hur mycket total Utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas Utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs Utomhus.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa Utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på Utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till Utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar Utomhus.

För att kunna vara aktiv Utomhus krävs att miljön inte är hindrande. Äldre personer har, i de flesta fall, en minskad fysisk kapacitet och är genom detta extra känsliga för hinder i miljön.Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, förändringar i den fysiska utemiljön inverkar på äldre personers aktivitetsutförande utanför hemmet. För att besvara studiens syfte sökte författarna svar på vilka aktiviteter de äldre utförde Utomhus, hur de upplevde utemiljön samt om de uppmärksammat förändringarna i utemiljön. Informanterna var engagerade i ett flertal olika aktiviteter Utomhus och promenader var den vanligast förekommande uteaktiviteten. Det framkom att de äldre var mycket nöjda med utemiljön i området och att de upplevde få hinder.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning Utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning Utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring matematikundervisning Utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när Utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med Utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet Utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet Utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive Utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med Utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med min studie var att undersöka om skogsleken var mindre könsstereotyp äninomhusleken. Jag undersökte vad barn leker, vilka de leker med och vilka redskap deanvänder i leken samt jämförde inomhusleken med skogsleken. Undersökningen genomfördesmed hjälp av löpande observationer. Resultatet visade att inomhus lekte barnen oftastkonstruktionslekar och rollekar. Utomhus var rörelselekarna vanligast.