Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och Utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och Utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva Utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser på Utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av både medicinskt vedertagna, men också mer folkligt förankrade sätt att förebygga Utmattningssyndrom. Det primära syftet är att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemässigt beskriver sig. Frågeställningar1.

Studien bestod av två delstudier. Syftet med delstudie 1var att undersöka kriterievaliditeten hos tre frågor rörandearbetsplatskommunikation (kommunikationsfrågorna) och syftet meddelstudie 2 var att testa dess samband med Utmattningssyndrom.Delstudierna baserades på enkätmetodik, där respondenterna för delstudie1 (n=83) var anställda inom primärvård och försäkringskassa ochrespondenterna för delstudie 2 (n=2223) var sjukvårdsanställda.Resultaten för delstudie 1 visade starka positiva samband mellan två avkommunikationsfrågorna och de testade kriterievariablerna från TeamClimate Inventory (TCI), vilket implicerar att dessa kan användas somsurrogatmetoder för TCI. Resultaten från delstudie 2 visade delstvärssnitts- och longitudinella samband mellan kommunikationsfrågornaoch Utmattningssyndrom, dels att kommunikationsfrågorna prediceradeframtida Utmattningssyndrom. Resultaten implicerar att välfungerandearbetsplatskommunikation motverkar utveckling av Utmattningssyndrom..

Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till Utmattningssyndrom.Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i Utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar människan på olika plan. De höga samhällskostnaderna för Utmattningssyndrom har uppmärksammats flitigt under senare år och kvinnor står för majoriteten av långtidssjukskrivningarna i Sverige.Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för Utmattningssyndrom hos kvinnor. De centrala forskningsfrågorna har varit: Hur beskriver kvinnorna i studien den självupplevda process som leder fram till Utmattningssyndrom? Vad framkommer av kvinnornas berättelser som kan förklara orsakerna till att de har diagnostiserats för Utmattningssyndrom? Hur ser relationen ut mellan kvinnornas självkänsla och Utmattningssyndrom? Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen, stress, diagnos och självkänsla. Resultatet har presenterats utifrån centrala begrepp som: Utmattningssyndrom, ansvar, bemötande, trauma och prestationsbaserad självkänsla.Huvudresultatet i studien pekar på att kvinnorna haft en hög arbetsbelastning under en lång tid innan de blev diagnostiserade för Utmattningssyndrom.

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID Utmattningssyndrom?Utmattningssyndrom är ett tillstånd som orsakas av långvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förändringar i kognitiv funktion med fokus på visuellt episodiskt minne, uppmärksamhet och responskontroll tio år efter sjukskrivning på grund av Utmattningssyndrom. Kompletterande test och självskattningsformulär inkluderades vid uppföljningen för att närmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hälsa samt subjektiva aspekter av Utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jämfördes mellan grupper och testtillfälle ett och två.Resultaten visade på frånvaro av skillnad mellan testtillfälle i de mått som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gällande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i både patient- och kontrollgrupp var lågt är resultaten att betrakta som pilotdata..

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan påindividerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andradrabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer somdrabbats av Utmattningssyndrom och personer vars självkänslabaseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer somdiagnostiserats med Utmattningssyndrom, kunde beskriva beteendensom stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativaintervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktivtematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp somkunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skalasom mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vadprestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan varaanvändbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet..

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till Utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av Utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

Stressrelaterad långtidssjukskrivning för depression, ångest och Utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste årtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för personer med Utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs är av största vikt för tillfrisknande och återgång till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med Utmattningssyndrom upplever som mest effektivt är därmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbättringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bättre? I detta examensarbete har utgåtts från deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till någon speciell metod.

Bakgrund: En riskfaktor för att få Utmattningssyndrom är kortarbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder avUtmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestationoch effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro.Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken attutveckla Utmattningssyndrom.Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genomdatabassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund förresultatet har granskats kritiskt.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens arbetsliv. En individ som drabbats av Utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit sjukskrivna på grund av Utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav Utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till Utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till Utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur Utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med Utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.

Bakgrund: I dagens Svenska samhälle drabbas otaliga människor av Utmattningssyndrom. Orsaken till tillståndet anses vara en reaktion på långvarig stress inom såväl privatliv som arbetsliv, det vill säga en obalans mellan de krav som vi och andra ställer på oss och vår förmåga att hantera dem. Att Sjukgymnasten har kunskap och förståelse för patienters upplevelser av sina fysiska besvär under tiden för Utmattningssyndromet är en viktig del för att kunna ge en rehabilitering som utgår från hela patienten och inte enbart från symtomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Utmattningssyndrom upplever sina fysiska besvär. Material och Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier analyserades med hjälp av innehållsanalys.