Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av Utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Stressrelaterad ohälsa återfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohälsa används bl a utbrändhet, Utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnämnda benämningen anses som en olämplig felaktigt förmedlande direktöversättning ifrån det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benämningen används och fungerar som erkända begrepp. Det utmattade tillståndet innebär en mängd fysiologiska och psykiska besvär däribland den basala emotionen rädsla och komplexa emotionen ångest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med Utmattningssyndrom.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med Utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primärvården och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en frågeställning: ?Berätta om något/några klintfall där personen haft diagnosen Utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i så fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlägga om miljön är stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för återupplevelsen av tillfredställelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för återupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön främjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredställelse för klienten.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med Utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av Utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen.

SammanfattningStressrelaterad psykisk ohälsa såsom Utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med Utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av Utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen. Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med Utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv. Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner för klienter med frånvaro från arbete som följd av stress-relaterad ohälsa och Utmattningssyndrom samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskning medförde till att nio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I analysen av artiklarna användes Fishers (2009) praxismodeller för att redovisa hur interventionerna kopplas till terapeutisk aktivitet. Resultatet redovisades i två delar.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av Utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.

Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till Utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom.

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och Utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och Utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar.Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och Utmattningssyndrom i en storstads-region.Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26).

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen Utmattningssyndrom (UMS).

Syfte: Vårt syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av Utmattningssyndrom/depression och vad de anser är viktigt när det gäller återhämtningsprocesser och rehabilitering.Frågeställningar: Vilka subjektiva upplevelser har kvinnorna av utmattnings¬syndrom/depression? Vilken rehabilitering har respondenterna fått, vilka behov har eller har de haft samt har dessa blivit tillgodosedda? Vilka faktorer och processer kan respondenterna i efterhand se har bidragit till deras utmattningstillstånd? Kan det finnas andra faktorer såsom yrke eller i nätverket runtomkring såsom familj, släkt och vänner som kan spela in?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår undersökning, där vi intervjuat tio kvinnor med Utmattningssyndrom. Med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt har vi tolkat och analyserat vårt empiriska material. Vår uppsats utgår från en abduktiv ansats, där våra resultat bygger på empiri samt teorier och begrepp som har växt fram under studiens gång.Huvudresultat: Sedan 1990-talet har vårt samhälle genomgått stora förändringar, där organisationer slimmats och nedskärningar varit påtagliga inslag. Resultatet av det har varit att speciellt kvinnor har varit långtidssjukskrivna, då de har drabbats av ohälsa i form av Utmattningssyndrom.