Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida Utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Nya möjligheter leder till nya Utmaningar. I takt med att privatpersoners användande av Internet ökat explosionsartat, har även företagens närvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter då kostnaden för marknadsföring och varumärkesbyggande on-line ofta är lägre än att gå via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gällande kommunikation ger företagen en möjlighet till att närma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien ämnar skapa förståelse för hur svenska mikroföretag inom mode använder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumärken. Således utfördes ett förståelseinriktat arbete där den empiriska basen består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på Utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Dagens samhälle står inför flera Utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbättrade levnadsstandarder leder till att energianvändningen ökar. Av den totala energianvändningen i Sverige står byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mål för energianvändningen i Sverige. För bostäder och lokaler ska den minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 med referensåret 1995.AB Ronnebyhus ville få en bättre översikt över sin värmeanvändning och hur mycket som gick till förlust. Därför installerades värmemängdsmätare vid olika mätpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande värmeförlust upptäcktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och värmeförluster som uppkommer i de utvändigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i området Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att värmeförlusterna uppstod på grund av bristfälliga kulvertledningar då misstanke förelåg att de var omoderna.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya Utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda Utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar.

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska Utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och Utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta Utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och Utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Kommunikation är centralt i en organisation och under de senaste åren har valmöjligheterna i hur man kommunicerar radikalt ökat. Teknikutvecklingen har medfört att organisationer i större utsträckning använder sig av digitala kommunikationskanaler. En allt vanligare kommunikationskanal är intranät som fick sitt stora genombrott på 90-talet. Intranätet för med sig fördelar för företag samtidigt som det innebär att de anställda måste anpassa sig till ett nytt arbetsverktyg där de själva förväntas ta del av information. Mängden information på intranäten ökar och de riskerar att bli vildvuxna, detta samtidigt som tekniken bakom intranäten stannat upp.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.