Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanlÀggningar som kan möta upp den ökande mÀngden regnvatten. Samtidigt blir vÄra stÀder, i takt med nyexploatering och förtÀtning, mer och mer hÄrdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen mÄste hanteras och det blir allt vanligare att anlÀgga öppna dagvattenanlÀggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man bÄde Ästadkomma en fördröjning och samtidigt anvÀnda vattnet som en positiv resurs istÀllet för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhÀllets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen Àr att den ska vara ett föredöme inom hÄllbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen Àr en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mÄngfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstÄr vid ett 10-Ärsregn.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lÀrarstarten för fyra avgÄngsstudenter vid LÀrarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har pÄverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första Är. BerÀttelserna stÀlls mot utsagor frÄn andra nyutbildade och erfarna lÀrare; allt för att se vad som Àr unikt och vad som Àr allmÀngiltigt. Resultatet pekar pÄ att faktorerna för en lÀrarstart Àr sÄ mÄnga att ett allmÀnt stödprogram för nyanstÀllda lÀrare mÄste hanteras med stor varsamhet. Det Àr osÀkert om nyblivna lÀrares upplevelser ens Àr unika för just dem.

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

SAMMANFATTNING: Blivande förÀldrar stÄr inför stora utmaningar. FörÀldragrupperna utformas pÄ mödrahÀlsovÄrdsmottagningarna sÄ att förÀldrarna fÄr stöd i förÀldraskapet och skapar ett nÀtverk som kan frÀmja en positiv utveckling. Norra Kalmar lÀn vill utveckla sitt arbetssÀtt i syfte att sÀkerstÀlla kvalitet inom förÀldrastödet för att svara mot förÀldrars behov. Syfte: UtvÀrdering av förÀldragrupperna bland förstagÄngsförÀldrar. Metod: Retrospektiv tvÀrsnittstudie med kvantitativt ansats.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den hÀr uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mÀngd internationella och global strömningar. Inspiration tas frÄn Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehÄll tar sig i uttryck pÄ webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn pÄ utbildning.Studiens resultat och analys pekar pÄ att skolor med hög social rekrytering Àgnar ett större och bredare utrymme Ät det internationella i förhÄllande till skolor med lÄg social rekrytering.

OhÀlsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem. Ett av skolhÀlsovÄrdens uppdrag Àr att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhÀlsopersonalens upplevelser av att frÀmja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 Ärs Älder vid kommunala grundskolor i VÀsterÄs Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnÄ syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhÀlsovÄrdens personal och en manifest innehÄllsanalys tillÀmpades för att analysera insamlad data.

I och med att marknaden blir mer och mer global genereras nya sorters problem. Allt fler företag vÀljer att outsourca delar av sin produktion, ofta till lÄglönelÀnder dÀr arbetsförhÄllandena kan vara horribla. Detta stÀller stora krav pÄ att företag tar ansvar för sin verksamhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att undersöka vilka utmaningar inom hÄllbarheten som outsourcing av produktion medför och hur dessa kan hanteras. För att analysera Àmnet genomförs en litteraturstudie dÀr relevant information inhÀmtas samt en fallstudie bestÄende av intervjuer hos ett stort industriföretag med komplex outsourcing.

SAMMANFATTNING: Blivande förÀldrar stÄr inför stora utmaningar. FörÀldragrupperna utformas pÄ mödrahÀlsovÄrdsmottagningarna sÄ att förÀldrarna fÄr stöd i förÀldraskapet och skapar ett nÀtverk som kan frÀmja en positiv utveckling. Norra Kalmar lÀn vill utveckla sitt arbetssÀtt i syfte att sÀkerstÀlla kvalitet inom förÀldrastödet för att svara mot förÀldrars behov. Syfte: UtvÀrdering av förÀldragrupperna bland förstagÄngsförÀldrar. Metod: Retrospektiv tvÀrsnittstudie med kvantitativt ansats.

Varje Är anlÀnder tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande förÀldrar eller legala vÄrdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svÄrigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk pÄfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen Àr krÀvande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar nÀr det gÀller att hantera dessa svÄrigheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka svÄrigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrÄn deras perspektiv.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ reda pÄ varför man vÀljer att börja studera till sjökapten och Àven jÀmföra om det finns nÄgra likheter mellan de som lÀser tre respektive fyra Är. Eftersom vi sjÀlva jobbat till sjöss, innan vi börja studera sÄ var valet att börja studera relativt lÀtt för oss, men vad fick vÄra kollegor att börja studera? Det finns brist pÄ styrmÀn till sjöss sÄ förhoppningsvis kan vÄr undersökning hjÀlpa högskolor att lÀttare rekrytera personer. VÄr undersökning visar att den största anledningen till att börja studera Àr det personliga intresset, men Àven att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor pÄverkan i studenternas val. DÀremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra Äriga programmet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

BÄde storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i StockholmsomrÄdet. Dessa aktörer har lÀnge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer frÄn och med Ärsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför omrÄdet. Under de kommande fyra Ären blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket bÄde skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsÀgarna.Den hÀr studien har tre viktiga utgÄngspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att Àndras i fortsÀttningen och pÄ vilket sÀtt Stockholms CBD utvecklas nÀr de vakanta kontorslokalerna byggs om.De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta frÄn omrÄdet skiljer sig vÀsentligt Ät mellan de intervjuade aktörerna. Den frÀmsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan Àr ekonomiska besparingar. Bankernas frÀmsta anledning Àr att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt omrÄde.