Syfte:TonÄrstiden Àr en omvÀlvande tid, dÀr ungdomar ska gÄ igenom stora förÀndringar, frÄn att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebÀr mÄnga utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsÀttning blir utmaningen allt större, dÄ processen pÄverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sÀtt att se pÄ deras förmÄgor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna pÄ habiliteringen trÀffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och sjÀlvstÀndighetsmöjligheter.Metod:Med utgÄngspunkt ifrÄn vÄrt syfte och frÄgestÀllningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anstÀllda inom habiliteringen.

Sedan Är 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som lÀnge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi Àr att den sÀtter kunden i fokus och arbetar för att behÄlla de befintliga relationerna istÀllet för att enbart fokusera pÄ det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. DÄ fjÀllturismen i Sverige förvÀntas öka de kommande Ären och det satsas stort pÄ svensk besöksnÀring Àr det intressant att undersöka om mindre svenska fjÀllhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjÀllhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utstrÀckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmÀrksammandet av stamgÀster samt sÀsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsÀttning. Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjÀnstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgÄngspunkt för att kartlÀgga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjÀllhotell arbetar med att uppmÀrksamma stamgÀster.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrÄgor har samhÀllets förstÄelse och intresse för hÄllbarhetsfrÄgor vuxit. Det har Àven företagen noterat och antalet företag som vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrÄn de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar Ärligen. I och med den ökade efterfrÄgan pÄ hÄllbarhetsredovisningar stÀlls ocksÄ högre krav pÄ kvaliteten och tillförlitligheten pÄ redovisningarna. För att uppnÄ ökad tillförlitlighet anvÀnds externa granskare i form av revisorer. Att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning Àr frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbÀttra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att flersprÄkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utlÀndsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flersprÄkighet? För att fÄ en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flersprÄkighet och söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fyra lÀrare som undervisade vid olika nivÄer inom skolvÀsendet. Eftersom vi utgick frÄn det talade ordet anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansÄg att flersprÄkighet var en personlig tillgÄng för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder pÄ samhÀllsnivÄ.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet Àr att undersöka hur detaljplaneprocessen Àr utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsÄtgÀrder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten LövholmsvÀgen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i HagsÀtra samt PepparvÀgen i HökarÀngen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillÀmpar processteori som analysmodell med fokus pÄ effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till lÀngre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturlÀge, grönomrÄden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förÀndrade omstÀndigheter samt involvering av rÀtts- och beslutsinstanser.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med studien Ă€r att belysa samt fĂ„ mer kunskap om medarbetares, chefers samt enhetschefernas egna förvĂ€ntningar pĂ„ enhetschefernas roll inom Ă€ldreomsorgen. FrĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nt oss av Ă€r: Hur vill de ovannĂ€mnda att en enhetschef inom Ă€ldreomsorgen ska vara? Hur ser det ut idag? Är enhetschefen en tillgĂ€nglig ledare? Samt förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de gruppintervjuer samt personliga intervjuer för att fĂ„ djupare kunskap inom detta omrĂ„de. I bakgrunden beskrivs enhetschefens roll inom Ă€ldreomsorgen frĂ„n sekelskiftet fram tills idag.

Den hÀr studien Àr utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som dÀrifrÄn verkar i exil. Sedan 2011 har omvÀlvande politiska samhÀllsförÀndringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pÄgÄende demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frÄgestÀllningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pÄgÄende demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhÄllandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrÄn Burma eller i exil som pÄverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstÄs i förhÄllande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras pÄ teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade lÀnder, lÀnder under samhÀllsförÀndring och alternativa medieformer.

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frÄgor kring de nya personalkategorierna. UtifrÄn att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden Àr syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats Àr att ge en ökad förstÄelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för sjÀlva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger pÄ Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkÀt, med framförallt slutna pÄstÄenden men Àven tvÄ öppna frÄgestÀllningar dÀr resultatanalysen innehÄller bÄde en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmÀter den kÀnslomÀssiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekrÀftar tidigare forskning avseende kÀnnetecken förprofessionsyrken.

ForskningsfrÄgor:GÄr det att urskilja CSR-engagemang inom DIS och pÄ vilket sÀtt arbetar DIS med CSR? Hur pÄverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang betrÀffande CSR frÄgor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gÀllande detta?Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utvÀrdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie Àr en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig pÄ en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mÀtte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat pÄvisar att DIS inte innehar nÄgon CSR-strategi men att det Àr möjligt att urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nulÀget gÄr det att benÀmna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Intressenter Àr av vÀsentlig vikt för DIS i nulÀget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i SkÄne; Region SkÄne, LÀnsstyrelsen SkÄne och kommunerna. En god samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och nÄgot av en grundlÀggande aspekt, för att den hÄllbara stadsutvecklingen i SkÄne ska ledas i rÀtt riktning. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen mÄlar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket bestÄr av frÀmst governance och collaborative planning ? tvÄ teorier som Àr relevanta för bÄde samverkan och hÄllbar stadsutveckling.