Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar..

Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade på stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i fråga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och därmed bidrar till bättre corporate governance.

Syfte: Det förutspås en framtida brist på ingenjörer i Sverige och därmed kan en ökadkonkurrens om denna målgrupp förväntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan män och kvinnor samt skillnader beroende påstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivå. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag överträffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behålla personer med önskvärda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrån vad den specifika målgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: Utgångspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp ställs vanligen i förhållande till Employer of Choice, enönskvärd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillämpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika ländermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, därexempelvis karriärmöjligheter, Utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in.

Den här rapporten behandlar bokningsagenteras vardag och de skillnader i tillvägagångssätt som uppmärksammats. Den svenska livemarknaden debatteras och samarbetet aktörer emellan undersöks. Dessutom tas yrkets positiva och negativa sidor upp. Syftet är att undersöka bokningsbolagens funktion i musikbranschen samt undersöka bokningsagenternas arbetsuppgifter..

Under sex veckor har jag jobbat på Stillfront AB och varit delaktig i skapandet av ett webbaserat vilda västern spel, den här rapporten kommer handla om min tid på företaget. Uppsatsen är framförallt en undersökning om hur man skapar en karaktär för ett webbaserat spel, men fokus kommer också finnas på mindre arbetsuppgifter och hur det är att jobba i projektform på ett mindre företag..

Vad kan man idag begära av ett informationssystem?Det står klart att informationssystem ska stödja och ersätta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en människa och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras när man möter en svår uppgift, där det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vårt arbete grundades på en tidigare undersökning en av oss gjort på sågverket där man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades då att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjälp av RFID.

Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för de faktorer som påverkar IT-användninghos dess användare. Vi vill ta reda på vilka faktorer som är med och påverkar användarna ochvilken betydelse det har för den verkliga användningen. För att kunna uppnå detta har vi valtatt utgå från en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika användare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss användarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvändning.Detta genom att vidareutveckla den modell med påverkansfaktorer som vi använtoss av.I vår empiriska undersökning har vi träffat ett antal personer som använder datorn som etthjälpmedel i sitt arbete.

Det blir allt vanligare att ägare till webbplatser anpassar sin webbplats till lågupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder när utvecklare möter webbyråkunders krav på upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nämligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyråkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, där tekniken responsiv webbdesign testades och utvärderades.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.

Syftet med vår c-uppsats är att undersöka hur socialsekreterare i en mottagningsgrupp resonerar kring arbetsbelastning på deras arbetsplats, vi vill även ta reda på hur arbetsbelastning kan påverka arbetsmiljön och klientbemötandet. Våra frågeställningar är: 1.) Hur uppfattas arbetsbelastning av socialsekreterarna i mottagningsgruppen och vad är det som skapar arbetsbelastningen?2.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen?3.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsbelastningen påverkar deras bemötande gentemot klienterna?Vår uppsats bygger på intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar i en mottagningsgrupp med ekonomiskt bistånd inom individ och familjeomsorgen. Vår teoretiska referensram har varit organisationsteori och KASAM (känsla av sammanhang) utifrån ett postmodernt perspektiv. Uppsatsen tar upp socialsekreterarnas reflektioner kring ämnet och om hur det är att arbeta i en organisation med hög personalomsättning samt högt tryck.

Jag hade flera förslag på experiment när jag började kursen, varav tillverkandet av filar var ett av dem. Jag är intresserad av medeltida träarbete, och av verktygen som detta gjordes med, och egentligen av verktyg i allmänhet. Jag har en dröm om att återskapa en så komplett medeltida verktygslåda som möjligt, och detta har lett till att jag funderat en hel del över hur man tillverkar olika verktyg. Inför experimentkursen funderade jag över att tillverka, hyvlar, spånhyvlar, borrar, navare, bandknivar, och filar. Det som verkade mest utmanande, men också svårast (egentligen omöjligt) var filarna, för de andra verktygen visste jag hur de tillverkades, och användes.