Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

För det multinationella företaget är det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hänsyn till såväl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlägga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgångspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förväntas vara lämplig för en global verksamhet där stora krav på kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet ställs. Samtidigt förväntas den försvåra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skärverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 länder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, på tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Bakgrund och Problem: Flera tidigare studier har visat att kultur kan påverkaimplementering av olika styrmedel i ett globalt företags utländska dotterbolag. Under desenaste decennierna har Kina blivit ett land som attraherar många direktinvesteringar, menlandets kultur anses som en komplex faktor för utländska investerare. En tidigare intervju somgjordes som en del av två grupparbeten under kandidatskursen väckte vårt intresse om hurfallföretagets ekonomistyrning fungerar. I egenskap av att uppsatsförfattarnas personligabakgrund har koppling till den kinesiska kulturen, blev valet av uppsatsämne ett avfallföretagets dotterbolags ekonomistyrning utifrån ett kulturellt perspektiv. Budgeteringnämndes under intervjun som ett viktigt planerings- och styrverktyg, och därför valdesbudgetering i fallföretagets kinesiska dotterbolag som huvudområde i denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om utformning och implementering avbudgetering i ett kinesiskt dotterbolag som ägs av ett svenskt moderbolag påverkas av denlokala kulturen.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storbankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.

Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen. Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget.

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.