Hur en texts typografiska utformning pÄverkar hur enkel den blir att lÀsa Àr en frÄga som har sysselsatt forskare under lÄng tid. Förhoppningen har varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur lÀsning gÄr till och hur man bÀst bör sÀtta text för att underlÀtta för lÀsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sÀtta text.Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning pÄ hur mikrotypografin, det vill sÀga den typografi som berör detaljer i textens utformning, pÄverkar lÀsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier pÄ detta omrÄde ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hÀnsyn till deras metodik och deras resultat.

SammanfattningVÄr uppdragsgivare Metso Paper Karlstad AB Àr vÀrldsledande inom tillverkning av Tissue maskiner (tunn papper). Av Metso Paper fick vi uppgiften att utveckla en Mekanisk Slitter. En mekanisk slitter sitter monterad i slutet av en tissue maskin och har uppgiften att dela pappersbanan i flera delar beroende pÄ hur mÄnga slittrar man valt att installera. Varför man delar pappersbanan Àr för att underlÀtta efterhanteringen av rullarna.Problemet med dagens Mekaniska Slitter Àr att den inte klarar av de sÀkerhetskrav som stÀlls för att fÄ kunna vistas i omrÄdet dÀr den Àr installerad. AvstÄndet som klingan Àr oskyddad Àr för stort.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Det hÀr examensarbetet pÄ D-nivÄ har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom omrÄdet mixed reality, som pÄ svenska översÀtts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma tvÄ olika handhÄllna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. BÄda enheterna har samma funktion men innehÄller olika komponenter. Produkterna Àr anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav pÄ att arbetsmiljöarbetet ska organiseras pÄ ett systematiskt sÀtt inom alla verksamheter som sysselsÀtter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmÀrksammats i detta arbete Àr att det oftast fokuseras pÄ ÄtgÀrdandet av problem istÀllet för att arbeta förebyggande, att det finns en otillrÀcklig integrering av arbetsmiljöfrÄgor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dÄlig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska rÄd pÄ hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlÀtta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag pÄ eventuella förbÀttringar.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har lÀnge haft visuella intryck som utgÄngspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtÀtningen av stÀder leder till högre krav pÄ offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler mÀnniskor ska kunna anvÀnda och dra nytta av allt fÀrre omrÄden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mÄngfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bÀttre hantera den högre ljudbilden och dÀrmed utveckla en hÄllbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga pÄ att arbeta med enklare förÀndringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

I examensarbetet undersöks de tvÄ företeelserna orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad nÄgra stadsanalyser pÄstÄr och pÄvisar gÀllande orienterbarhet och rörelse. I studien ingÄr författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. BÄde orienterbarhet och rörelse som Àr tÀtt sammankopplade, pÄverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel pÄ analysmetoder som kan anvÀndas för att undersöka orienterbarhet och rörelse pÄ en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras pÄ den planerade stads-delen, VÀstra Centrum i Varberg, som Àr fallstudieobjekt i examensarbetet.

Under vÄrterminen 2012 utförde Rick Hedell examensarbetet ?Utformning av ergonomisk joystick för styrning av gripklon i timmerbilar? i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design (MSGC12).Uppdragsgivaren som inte fick nÀmnas i denna rapport pÄ grund av sekretess fick benÀmningen "den marknadsledande tillverkaren av joystickar?. Arbetet utfördes pÄ Camatec Industriteknik AB dÀr konstruktör Martin Ekefalk var handledare. Handledare pÄ Karlstads universitet var universitetsadjunkt Monica Jakobsson. Examinator för kursen var professor Fredrik Thuvander.Uppgiften bestod av att göra ett nytt koncept av en joystick till timmerbilar med fokus pÄ en funktion som skulle styra gripklon som man lyfte timmer med.

Under senare tid har det i samhÀllet varit ett enormt fokus pÄ jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförÀndringarna. Dessa frÄgor har idag kommit att bli mer oroande Àn nÄgonsin förr. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att det uppstÄtt ökade krav pÄ företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvÀrlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter pÄ omgivningen. Som svar pÄ samhÀllets ökade krav pÄ transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning dÀr de redogör för deras miljömÀssiga och sociala pÄverkan. I Sverige Àr upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning ett frivilligt Ätagande frÄn företagens sida.

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..