Gävle kommuns VA-huvudman Gästrike Vatten AB ansvarar för dricksvattenproduktionen i Gävle. För Gävles tätort tas vatten från Valboåsen som sträcker sig från öster om staden, genom staden och vidare norrut. Denna rapports syfte är att genom mätning av halten löst syre undersöka Valboåsens förbindelse till Gavleån. Detta kommer ge en ökad förståelse för åsens komplexitet. Resultatet kommer också att användas för att verifiera och utveckla den konceptuella modellen över flödena i åsens grundvattenmagasin som tagits fram av Midvatten AB.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt. Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka lärares syn på läxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var vilka motiv lärarna hade till att ge läxor, hur lärare introducerar och följer upp läxor, vilka för- och nackdelar lärarna och lärarstudenterna anser att det finns med att ge läxor, hur läxornas utformning planeras samt hur läxor kan förstås i ett övergripande perspektiv på lärande.Undersökningen baserades på enkäter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien användes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lärare ansåg att de färdighetstränande läxorna i matematik och svenska var de viktigaste ämnena att ge läxor i. Andra motiv till läxor som lyftes fram var läxor som tränar eleverna i studieteknik, läxor för föräldrars delaktighet och inblick i sina barns inlärning och läxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförståelse inför kommande lektioner.Lärarna introducerar läxor på olika sätt men fokus lades på att eleverna skulle motiveras, få reda på syfte och mål med läxan och ha förståelse för hur uppgiften kan lösas.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Examensarbetet är en vidareutveckling av ett föregående års arbete vars mål var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjälpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremål från marken eller trånga utrymmen. Med det som utgångspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi & Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften åt ett mer funktionsinriktat håll. Syftet med arbetet är att göra tester, analysera ingående delar och tillslut skapa en funktionsmodell på vakuumliften som tilldelats arbetsnamnetAG-1305. Genomförandet och metoden har till största del berört tester på två befintliga fläktar, en radialfläkt och en axialfläkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremål i hushållet.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frågan om varför Säve stationssamhälle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhället redovisas.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.