Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språkUr resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling.Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk..

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lärande. Studien fokuserar på dansens betydelse för lärandet i matematik samt lärares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklärare som arbetar med dansmatte samt läst relevant litteratur som rör matematik och lärande, estetiska lärprocesser och dans som verktyg för lärandet. Några av intervjuerna utfördes på en skola som arbetar med dansmatte och några via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, är eniga om att dansmatte är ett bra medel för lärande i matematik och eleverna påstod att de lär sig lättare genom att använda kroppen.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Att lära sig att läsa är att stegvis öppna dörrar mot nya världar, nya upptäckter och nya kunskaper. Sagans underbara värld är enligt mig en av portarna som kan öppnas för en magisk färd mot förmågan att kunna läsa och uttrycka sig i skrift. I fantasins och sagans värld kan vad som helst hända vill jag hävda. Jag har i detta arbete valt att fokusera på pedagogens syn på sagan som pedagogiskt verktyg för barns språkutveckling. Använder man sig av sagan och i så fall på vilket sätt? Tidigare forskning har visat att sagan ofta i samband med leken stärker barnens språkutveckling.

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

välling, gröt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg när man arbetar med frågor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjälp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lägre skolåldrarna. Frågan som jag ställer mig, är hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lägre skolåldrarna och vad som är viktigt att tänka på då jag använder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag även få svar på vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan påverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, där jag har använt mig av en handdocka som verktyg.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.