Afrikansk svinpest (ASF) är en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba både tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade djur men även via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gången i Kenya på 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits även utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och därifrån vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.Då viruset kan spridas på flera olika sätt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta är dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade djur och djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av djurhållning. Riskfaktorerutöver de som påverkas av människan är närvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.

Kalvar föds i det närmaste utan antikroppar då dessa inte kan passera placentan från ko till kalv. Således är kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar från råmjölken för att kunna stå emot smittämnen så de kan hålla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan påverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesättning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under två månader. Prov togs från första mjölkningens råmjölk för undersökning av råmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-värde, vilket är en indirekt mätning av råmjölkens innehåll av IgG. Under kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad råmjölksvolym, ålder vid Utfodring, hur bra kalvarna drack mjölken, kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

IndividRAM är namnet på ett dataprogram och en rådgivningstjänst inom Utfodring och produktionsuppföljning som husdjursföreningarna erbjuder sina medlemmar. Tjänsten och dataprogrammet verkar för en förbättrad företagsledning i mjölkföretaget i form av rådgivning, service och som ett managementverktyg. Syftet är att IndividRAM ska förbättra företagsledningen och därigenom produktionen, ekonomin och miljöstyrningen i mjölkföretaget. IndividRAM används idag av ca 3200 mjölkföretagare vilket motsvarara 39 procent av Sveriges kontrollanslutna besättningar. Syftet med detta examensarbete är att mäta den faktiska och upplevda nyttan av IndividRAM inom områdena produktion, ekonomi och miljö. För att åstadkomma detta har en enkätundersökning och en statistisk jämförelse genomförts. Enkäten skickades ut till 234 besättningar som deltagit i IndividRAM-tjänstenunder tre hela kontrollår.

The most suitable method to answer the issues of this study was to do a combined literature- and questionnaire study. The literature part of the study was based on Original Research articles, Review Articles and books with a list of reference literature after each chapter and the purpose was to answer the questions ?What feed items should be given to rabbits in different life stages? and ?Which problems may develop from an inadequate diet?? Two questionnaires were constructed. One was sent by e-mail to small animal veterinary hospitals to be answered anonymously by veterinary nurses. The other was linked to from two internet forums, that with rabbits as their focus.

Lönsamheten hos svenska äggproducenter påverkas i allt större utsträckning av kvaliteten på de producerade äggen. En försämrad äggkvalitet innebär som regel stora ekonomiska förluster i samband med att äggen nedgraderas till kvalitetsklass B. Kvalitetsavvikelser kan uppkomma med anledning av en mängd olika faktorer kopplade till exempelvis Utfodring, skötsel, produktionssystem eller klimat. Följaktligen finns det många och varierande lösningar för att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser på de svenska äggen. Syftet med denna studie var att kartlägga de kvalitetsavvikelser som är mest förekommande på ägg från svenska värphöns samt att undersöka hur dessa är relaterade till produktion, ekonomi och djurvälfärd.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Przewalskii vildhäst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fångenskap och återintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. På Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhästar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden är en bristvara varför effektiviteten är av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie där en ny berikningsmetod utformades och jämfördes med en befintlig berikning samt med en kontrollUtfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med Utfodringen/berikningen samt på arbetet som krävdes för Utfodringen/berikningen.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Hamling och andra former av lövtäkt för Utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt Utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Horse owner?s knowledge about horse feeding and nutrition is directly linked to the horse?s health and welfare. According to several studies, both Swedish and foreign, horse owners generally have inadequate knowledge about horse feeding. The housing systems and feeding routines of today differs in many ways from what horses have adapted to through evolution. Wild horses live in harem herds and roam on large open fields, spending about 60 % of the day grazing, mainly grass and herbs.

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of gastric ulcer.

Detta examensarbete initierades av Skånemejerier tillsammans med Skånesemin med syftet att utröna eventuella skillnader i Utfodring mellan högavkastande mjölkkobesättningar i Skåne med tydliga skillnader i mjölkens proteinhalt. De sjunkande halterna innebär problem vid förädlingen av mjölkråvaran på mejerinivå. Orsakerna till de sjunkande halterna samt möjligheten att påverka proteinhalten i mjölken med hjälp av Utfodringsåtgärder är därför av stort intresse. Trettio besättningar som var anslutna till kokontrollen valdes ut. Dessa hade någon form av foderrådgivning, en årlig avkastning över 9000 kg mjölk/ko och en proteinhalt som det senaste året legat i snitt över 3,4% (högproteingruppen) eller under 3,2% (lågproteingruppen).