Under min utbildning till bildlÀrare pÄ Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att pÄverka sin skolmiljö bottnar i frÄgor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgÄngspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjÀtteklass. De frÄgor som behandlades var:Hur kan bildpedagoger anvÀnda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att pÄverka den fysiska skolmiljön? Hur förÀndras elevernas sÀtt att positionera sig sjÀlva i relation till lÀrare och rektor under projektets gÄng? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande.

TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

I mitt arbete som gymnasielÀrare har jag förmÄnen att möta mÄnga olika unga mÀnniskor. Det jag fascineras av Àr de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som mÄnga av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an pÄ gymnasiet med en viss stil och identitet och förÀndras helt under de tre Ären de gÄr pÄ skolan och andra Àr precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat pÄ hur medvetna eleverna Àr över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre pÄverkas av identiteten och hur identiteten pÄverkas av deras val av stil eller stilar? NÀr jag pratat med dem och lyssnat pÄ deras resonemang har jag kunnat ana att mÄnga av dem anser att det Àr viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter Àr ?att lÄta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

Bakgrunden till detta kandidatarbete Àr att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrÄgan om att fÄ hjÀlp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. MÄlet med detta arbete blev sÄledes att hitta en gestaltning som bÄde fungerar pÄ denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg. Hastigheten som tÄgen hÄller Àr hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehÄller sig i TranÄs sÀrskilt lÀnge.

Sett utifrÄn producentens perspektiv har pitchen blivit en vÀldigt central del i arbetet nu jÀmfört med vad den var mellan 1956 och 1987 dÄ SVT hade monopol pÄ TV-Sverige och enbart anvÀnde sig av sina egna produktioner. Idag ser bilden helt annorlunda ut. Kommersiella kanaler, och Àven SVT, köper in TV-program frÄn produktionsbolag. Jag ska tillÀgga att SVT fortfarande, och Àven TV4, till viss del producerar sina egna program, men lÄngt ifrÄn alla. Pitchen kan upplevas som liten och betydelselös i ett stort sammanhang, men trots att den Àr en liten del Àr den otroligt viktigt.

Miljonprogrammet genomfördes mellan Är 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rÄdande bostadsbristen. Under en tioÄrsperiod skulle en miljon nya bostÀder byggas. MÄlet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostÀder Äterfinns idag i miljonprogramsomrÄden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsomrÄdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsomrÄdena Àr dÀrför en angelÀgenhet i mÄnga av Sveriges stÀder idag.

Ett allt allvarligare problem i dagens samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomstillstÄnd till följd av mÀnniskans nuvarande livsstil. En livsstil vilken Àger rum i stadens informationssamhÀlle, dÀr hjÀrnan stÀndigt utsÀtts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergÄ i stress krÀvs reflektion och ÄterhÀmtning, nÄgot som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det Àr dÀrför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rÄdande hÄllbarhetsstrategi, vilken föresprÄkar förtÀtning. Med denna vetskap stÄr det ocksÄ klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, Àr avgörande för stadsinvÄnarens stresslindring.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

En förtÀtning av huvudstaden har alltjÀmt kommit att accepteras som den utgÄngspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsÀtta att vÀxa. Hammarbyhöjden och Björkhagen rÀknas till det omrÄde som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och pÄ sikt tror man att 1500-3000 nya bostÀder ska kunna rymmas inom de tvÄ stadsdelarna. Nytorps gÀrde utgör ett större grönomrÄde som finns i nÀra anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. OmrÄdet beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark dÀr invÄnarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken Àr lokaliserad i ett attraktivt lÀge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet pÄ fler bostÀder blir alltmer akut kÀnns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera omrÄdet.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan. Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.