Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.

Mina frÄgestÀllningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berÀttande i nÄgra olika pedagogiska sammanhang innebÀra? Vad krÀvs för att digitala berÀttelser ska skapa förutsÀttningar för lÀrande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berÀttande grundar sig i min egen erfarenhet frÄn en workshop i digitalt berÀttande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berÀttar. Jag upplevde vÀldigt starkt att denna metod kunde vara mycket anvÀndbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstÄ vad digitala berÀttelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar i förhÄllande till lÀroprocessen.I mitt intresse har ocksÄ varit att fördjupa min förstÄelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebÀra i skolans praktik genom att sÀtta dem i relation till digitala berÀttelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger pÄ hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förstÄelsen av oss sjÀlva och vÄr omvÀrld, och som ocksÄ betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat pÄ hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet Àr konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berÀttande i svenska pedagogiska sammanhang.

Durban, South Africa?s third-largest city is a socially segregated post apartheid society, struggling with high unemployment and AIDS. The city becomes even more complex with a changing climate, creating an influx of people to the city, putting scarce resources under further stress. Warwick Junction, an important transport hub in the centre of Durban, holds a large site of informal trading alongside the formal markets. This informal sector generates large financial flows and provides for a rapidly growing population. The aim of this thesis is to develop an approach that is realistic and relevant to planning and design of an urban context in South Africa.

Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

En god ljussÀttning med utgÄngspunkt i rumslig gestaltning kan medföra mÄnga positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet dÀr mÀnniskor kan kÀnna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och dÀrmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tÀnkande i den lilla sÄ vÀl som den stora skalan dÀr mÀnniskan Àr i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess förÀnderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillÀmpa de kunskaper som jag erhÄllit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förstÄelse kring hur det gÄr att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat pÄ egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, nÄgra av de aspekter som kan vara viktiga dÄ man vill skapa rum med hjÀlp av belysning. Dessa aspekter Àr: kontraster, ljusgradienter, avstÄnd/djup, ljuskÀllans placering, ljusets spridning och nivÄ samt inte minst fÀrg och textur pÄ de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan pÄverka vÄr uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i stÀder. I vÀstvÀrlden bestÄr en stor del av stÀderna av outnyttjade, mörkfÀrgade hustak. Takytorna kan förbÀttra det lokala klimatet om de istÀllet blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i stÀder ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de Àven sÀnker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med bÄde produktiva och rekreativa syften.

Att fÀrdas med tÄg Àr idag ett vanligt sÀtt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi fÄr beror pÄ vad vi ser utanför fönstret och kan sÄledes pÄverkas av hur miljön Àr utformad. StÀder kÀmpar stÀndigt för att bli attraktiva. Vanligt Àr att infarter frÄn bil-vÀgen planeras för att ge ett bra vÀlkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. NÀr man istÀllet passerar en stad i ett tÄg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling.

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

Today, many people have the need of contemplation due to higher stress levels in every day life compared to before. By examining the conditions of a secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas, I hope to contribute to a more balanced picture of how we utilize our greenbelts in the future. This kind of place is not a common phenomenon in our everyday outdoor environment.I have taken my starting-point in the traditional memorial and by that means been able to study the design of an existing delicate environment intended for mourning and contemplation. In this paper I review foremost the secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas from two central questions. First I examine its possibility to function as a place for mourning and contemplation.

This is a graduate work at the Swedish University of Agricultural Sciences, The Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The purpose of this paper has been to find out and describe principles for designing parks that offers good recreational and aesthetical values and require little amount of carbon dioxide emissions during their maintenance. The purpose has also been to see if it's possible to use city wastewater in some extent to assure the plants water supply and to find other means to make it less necessary to use purified water for watering. Recently made studies as well as older ones show how important green areas are in dense city structures both from a health and a climate perspective. Trees and other plants adsorbs different forms of air pollution and can also lower the temperature in the surrounding area through their transpiration.

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling. Den praktiska delen innehÄller tvÄ projekt för delar av centrala Tullinge.

This is a 20 credit Master thesis within the landscape architecture education at the Institute for Landscape Planning at the Swedish University of Agricultural Sciences at Alnarp. NorrÀnga is situated on the fringe of the city of Lund, east of the existing district of Linero.The city planning office of Lund municipality has come up with a ?in-depth comprehensive plan? for the exploatation of the eastern area of Lund. The plan concerns an area of 1035 square kilometre which contains at least 1500 nya buildings, two schools, primaryschools, stores and bus station for local bus traffic and the new bus line - LundalÀnken. The townplan is inspired from the historical Square block city with defined street system. The municipality has visions of what the green areas should consist of.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hÄllbart samhÀlle bÄde socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt. I begreppet ingÄr tre delar: fysisk gestaltning, innehÄll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av LuleÄ tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara pÄ en plats identitet och förstÀrka upplevelsen av platsen.