Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra lÀnders filmer. Vad Àr det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jÀmfört tre japanska skrÀckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstÄ vad det finns för kulturella sÀrdrag i respektive lÀnders gestaltning av filmberÀttartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivÄ om filmens hÀndelser mellan protagonist och ÄskÄdare..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

Ishockey Àr en av Sveriges populÀraste sporter och engagerar mÄnga, bÄde i och utanför rinken. Hockeyligan.se Àr Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt frÄn en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer mÄnga förkortningar som Àr svÄra att förstÄ. MÄlet med denna studie Àr att hitta en lösning pÄ hur man ska förklara dem utan att pÄverka lÀsbarheten negativt. Fokus ligger pÄ den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvÀrldsanalys hoppas jag fÄ tillrÀckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnÄr mitt mÄl med arbetet.

Det hÀr Àr ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstÄ vad som kÀnnetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet pÄ radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare anvÀnde vi oss av den förstÄelsen vi skaffat oss inom vÄrt problemomrÄde, för att skapa en konstnÀrlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översÀtta det till svenska.ProblemomrÄdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kÀnnetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit vÀsentligt. VÄr huvudempiri har hÀmtats frÄn en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vÄrt arbete.

Studieobjektet för detta kandidatarbete Àr Stortorget vilket Àr belÀget mitt pÄ Trossö i centrala Karlskrona. Staden Àr sedan 1600-talet starkt fÀrgad av en omfattande militÀr aktivitet, nÄgot som pÄverkat stadsbilden pÄtagligt. Detta Àr en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets Àr att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrÄn platsens roll som offentligt rum i staden. AvgrÀnsningen strÀcker sig till att omfatta Stortorget med dess nÀrmaste omnejd, dock sÀtts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgÄr frÄn renÀssansens syn pÄ form, individ och stadsrum. NÄgra av de teorier som anvÀnts för att underbygga denna strÀvan Àr Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nÀmna nÄgra.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det Àr att vara nÀrvarande pÄ scen samt hur man kan lÀra ut det. Arbetet innehÄller citat och referat frÄn intervjuer med sju personer: En skÄdespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, tvÄ sÄngerskor och sÄngpedagoger, en sÄngerska och lÄtskrivare samt en klassisk altviolininst. HÀr finns ocksÄ citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingÄng till Àmnet snarare Àn en djupdykning..

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag av en askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund. Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Lund. Uppdraget gÄr ut pÄ att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 pÄ Norra kyrkogÄrden.

Att sÀga att man har ?en nationalitet? Àr för mÄnga nÄgot man kÀnner nÀr man Àr född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av nÄgon anledning tvingats lÀmna sitt hemland? Hur Àr det att inte kÀnna sig hemma i sitt vÀrdland, men att heller inte kÀnna sig hemma i det land man en gÄng tvingats lÀmna? Hur Àr det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag sjÀlv har filmat frÄn Kosovo sommaren 2005. Jag har ocksÄ analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, vÄren 2006.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Stadens offentliga rum Ă€r platser dĂ€r mĂ€nniskor ska kunna vistas pĂ„ lika villkor och det Ă€r en demokratisk rĂ€ttighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att mĂ€nniskor ska vilja vistas i det offentliga rummet Ă€r kĂ€nslan av trygghet. Det Ă€r svĂ„rt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan pĂ„verka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av mĂ„nga mĂ€nniskor trots att inget brott nĂ„gonsin har begĂ„tts pĂ„ platsen. ÄndĂ„ finns det ett samband mellan dessa, dĂ„ platser som uppfattas som otrygga i förlĂ€ngningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare Ă€n en öde men detta beror Ă€ven pĂ„ vem man Ă€r, vilka mĂ€nniskor som vistas pĂ„ platsen och vad de gör. MĂ€nniskans samspel med dess omgivning Ă€r komplex och dĂ€rför Ă€r sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

"Understanding what I write" is a study of university-scientists? work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these..

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivÀrldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivÀrldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att lÀsa om fantasi och lek. Jag tittar nÀrmare pÄ andra konsthantverkareoch konstnÀrers fantasivÀrldar och drar kopplingar till filmers fantasivÀrldaroch sagor för att jÀmföra innehÄllen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver Àven om hur min gestaltning har vÀxt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gÄng..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.