Arbetet handlar om hur vÀxter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnÀrliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med vÀxter och ljus dÀr alla bestÄndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i tvÄ gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out pÄ Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. FrÄgestÀllningarna tar upp platsens betydelse, stÄndort och vÀxtval, vilka andra komponenter som krÀvs förutom vÀxter och ljus, vilken hÀnsyn som mÄste tas till uppdragsgivarna och till anvÀndarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man stÀlls inför samt hur man med bÄde vÀxter och ljus kan förstÀrka dynamiken i gestaltningarna. Syftet Àr att ge en sÄ heltÀckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pÄgÄende genomförandet av verket.

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det Àr möjligt att utforma lÀttförstÄtt studieunderlag för anvÀndning pÄ SFI, genom att bara anvÀnda bilder. Förutom gestaltning mÄst mÄlgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, dÄ olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och dÀrför inte kunde anvÀndas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa mÄlgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, dÀr Àven lÀraren fick en roll i berÀttandet..

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar och taktrÀdgÄrdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgÄrd pÄ ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolÀr sjukdom.Bakgrund: HÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vÄrd och kan frÀmja den fysiska, psykiska och emotionella hÀlsan. MÄnga stÀder har under de senaste Ärtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med taktrÀdgÄrdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus Àr ofta byggda pÄ höjden, inte sÀllan finns tak och atriumgÄrdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och nÀrstÄende om de utformas för att bli gröna hÀlsofrÀmjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom omrÄdena hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrd, bipolÀr sjukdom och takodling, taktrÀdgÄrd, tillsammans med enkÀt till avdelningen och inspirationsresor till atriumgÄrd och takodling har anvÀnts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar pÄ vilka komponenter som bidragit till att det gÄr att förena riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar med riktlinjer för taktrÀdgÄrdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsÀttningar och delvis efter mÄlgrupperna.

Aldrig tidigare har Moderaterna gÄtt in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina hÀnder och sedan kommit ur den med makten kvar i nÀvarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankestÀllare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval pÄ löpande band sedan Är 1911. Tanken om att medierna starkt pÄverkar oss medborgare till att tycka och tÀnka pÄ ett sÀrskilt sÀtt ruckade genast igÄng planer pÄ att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik portrÀtteras i svensk dagspress.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

Kandidatarbetets syfte Àr att undersöka mötet mellan mÀnniska och medium genom att undersöka hur mÀnniskor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i flera tÀnkbara kunskapsfÀlt, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfÀlt prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen Àr relevant i förhÄllande till vÄrt Àrende..

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

En problematik som har upplevts Àr att de gestaltningsintentioner som finns i projektet inte genomlever hela processen och realiseras i fÀrdig vÀganlÀggning. Inom Trafikverket pÄgÄr ett arbete för att öka andelen totalentreprenader (SOU 2011). Detta innebÀr förÀndrade förutsÀttningar för kravstÀllande i projekt, vilket blir sÀrskilt pÄtagligt i gestaltningsfrÄgor. Behov finns enligt personer involverade i branschen av att klargöra tillvÀgagÄngssÀttet för gestaltningsarbete vid totalentreprenad. I en totalentreprenad, dÀr ett större ansvar för de gestaltningsmÀssiga aspekterna ligger hos entreprenören, stÀlls sÀrskilda krav pÄ gestaltningsprogram och de handlingar i förfrÄgningsunderlaget som behandlar gestaltningsaspekter.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

In this report I will describe how an art-directed fluid effect for motion picture can be achieved. This effect will be an explosion with a visual style that is congruent with Pixar's movie Up. To begin with I will analyze the visual components that are used in Up and control the fluid simulation to get the desired visual style. I will briefly explain the background of my thesis, why it is interesting to create designed effects and why it is hard to design fluid effects. In the method I will explain my work process and some of the challenges that arises.

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in itÂŽs public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

De senaste Ären har jag fascinerats över relationen mellan mÀnniskan och landskapet. Jag tror starkt pÄ att brukarna mÄste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag Àr lÄngt ifrÄn ensam om att tro pÄ medborgardialogen som nyckeln till det hÄllbara samhÀllet. MÄnga Àr de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhÀllsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgÄr det att alla mÀnniskor bör fÄ vara delaktiga i beslut som rör det samhÀlle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av mÀnniskor vars Äsikter aldrig nÄr beslutsfattande processer.

ArkitekttÀvlingar Àr ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tÀvling med andra arkitekter Ästadkomma det bÀsta förslaget pÄ utformning, funktioner och anvÀndning av en plats eller byggnad. Vad krÀvs för att göra det? Den hÀr kandidatuppsatsen skrevs pÄ institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vÄrterminen 2013 med avsikt att lÀra sig mer om tÀvlingar, skapandet av högkvalitativa tÀvlingsförslag och hur man vinner arkitekttÀvlingar. Syftet var att genom en jÀmförande studie undersöka vad vinnande tÀvlingsförslag har gemensamt. JÀmförelsen gjordes pÄ fem vinnande tÀvlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, frÄn tÀvlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tÀvlingsuppdrag gÀllande gestaltning av platser.

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhÀrligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring mÀnniskans kroppslighet som uppstÄnden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. DÀrefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmÀssiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémÀssiga utgÄngspunkter..