1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day. This happens during the time they are within the Swedish authorities' responsibility. This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem.

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsomrÄdet. ?Om rummets förutsÀttningar utnyttjas vÀl kan man minska antalet ljuskÀllor?. Detta Àr en av slutsatserna i vÄrt examensarbete. ?Upplyst design i handeln? Àr ett pilotprojekt med representanter frÄn Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i MÀlardalen.   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen.

Projektet UtstÀllningsdokumentÀr? bestÄr av tvÄ delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas hÀr, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utstÀllningar. Projektets syfte som helhet Àr att belysa utstÀllningsmediets förmÄga att gestalta ett dokumentÀrt innehÄll, samt diskutera och experimentera med dokumentÀra arbetsmetoder i utstÀllningssammanhang. Denna explorativa studie Àr gjord pÄ kvalitativa grunder och bestÄr av intervjuer med professionella dokumentÀrmakare och museimÀnniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutstÀllningar samt en serie utstÀllningsexperiment. Ett försök görs att lÀgga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utstÀllningsmetod.

This thesis has been carried out at the Department of Urban and Rural Development at SLU Ultuna during the spring semester 2009. The topic of the paper is how energy consumption can be influenced through design and if the conditions for good design decreases when solutions based on energy efficiency are used. The report is divided into one literature study and one part where energy efficient solutions are used in a design. The thesis work has its origin in a project called "Energihus i Uppsala." The planned building will be a center for energy research in Uppsala. The project aims to demonstrate to the public what is currently happening in research related to energy.

Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrÄgor och kommunikationsprocesser, med utgÄngspunkt i konstnÀren Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting frÄn 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot vÄra heteronormativa förestÀllningar utrycks sÄ explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga lÀsningarna vÀcker ett behov av att förstÄ bilden pÄ ett mer nyanserat sÀtt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrÄn teorier som ligger till grund för mÄnga konstnÀrer som vÀljer att röra sig i grÀnslandet för det samhÀllet satt upp som norm.

För anlĂ€ggningen av Änglarps Lugn - Sinnenas och hĂ€lsans trĂ€dgĂ„rd, en blivande terapitrĂ€dgĂ„rd i byn Änglarp utanför HĂ€ssleholm i SkĂ„ne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger pĂ„ Patrik Grahns Ă„tta rums- eller huvudkaraktĂ€rer för grönomrĂ„den vilka han framtagit genom sin forskning om grönomrĂ„dens betydelse och inverkan pĂ„ mĂ€nniskor. Patrik Grahn Ă€r professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..

Denna uppsats undersöker hur transsexuella individer gestaltas pÄ den amatörinternetpornaografiska webbsidan XVIDEOS - den största internetpornografiska webbsidan. Vi har tittat pÄ hur XVIDEOS som webbsida Àr med i denna gestaltning och process och hur XVIDEOS och dess innehÄll Äterger en bild av vad den transsexuella kroppen - och sexualiteten förvÀntas vara. Det effektivaste sÀttet att föra denna undersökning pÄ, Àr i vÄrt fall att analysera mainstream amatörinternetpornografi med transsexuell amatörinternetpornografi pÄ XVIDEOS genom vÄr valda sökprocess. Vi tittar pÄ det hÀr framförallt i filmsekvenser som hittas pÄ webbsidan, men ocksÄ i hur webbsidan i sig kategoriserar och bidrar till konstruktionen. Vi Àmnar inte att stÀmpla vad som Àr korrekt eller inte, utan snarare att analysera material för att ge klarhet i Àmnet.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mÄngfalden. I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Sedan Sverigedemokraternas intrĂ€de i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev frĂ„n Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vĂ€djade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma Ă„r kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fĂ„tt ett allt starkare vĂ€ljarstöd i frĂ€mst SkĂ„neregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra mĂ„nader före valet 2014 i regionerna dĂ€r partiet fick högst respektive lĂ€gst vĂ€ljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehĂ„llsanalys baserat pĂ„ 464 artiklar frĂ„n tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar frĂ„n SkĂ„neregionen och fem tidningar frĂ„n Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland.

Denna rapport innehÄller ett utformningsförslag med illustrationer, beskrivande textoch ritningar pÄ hur parkeringsbristen kan lösas i stadsdelen Gamlestan i Lysekilkommun med hjÀlp av ett parkeringshus i kombination med radhus ovanpÄ. HÀnsyntas till val av byggmaterial, möjlig konstruktionslösning, PBL, BBR, brandsÀkerhet,dagvattenhantering, och ekonomi..

Det lilla samhÀllet Àr ett projekt som strÀvar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgÄngspunkt i problemet med avfolkningen av mindre stÀder fokuserar detta projekt pÄ det lilla samhÀllet HÀllefors i VÀstmanland. Projektet Àr ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och pÄ sÄ vis stÀrka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster pÄ textil för kommunhusets lokaler i HÀllefors..

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begrÀnsande. I min metod har jag utgÄtt ifrÄn en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt nÀr jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som vÀrden som gÄr att höja eller sÀnka. Möbelns nÀtverk av komponenter har tillÄtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nÀtverket stabilt Äter igen - programmet fÄr komma tillbaka men med en ny gestaltning..

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.