Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

De flesta av oss har någon gång upplevt de negativa känslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhället är ofta att skapa mötesplatser som ger förutsättningar för människor att känna gemenskap och tillhörighet. Tillgänglighet och användbarhet är två nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgängliga mötesplatser kan vara en väg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsättning ofta upplever i samhället. Kunskapen om att naturen stärker människans välbefinnande har använts inom vården under lång tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vårt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i våra liv försummades.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering. Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.