SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.Frågeställningarna var följande:1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?3.

Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.

Denna uppsats påvisar ett tillvägagångssätt som en extern aktör kan tillämpa när en fastighet förvärvats med avsikt att ändra upplåtelseform. Då uppstår frågan hur de befintliga hyresgästerna skall omlokaliseras för att den nya ägaren skall ha möjlighet att verkställa sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras på påverkansfaktorer som styr hyresgästens val av ersättningslokal. Vi fokuserar även på hur hyresgästens materiella och psykologiska behov kan tillfredsställas samt hur marknadsförutsättningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frågeställningen och det material som kommer att framställas.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.

Denna kandidatuppsats ?Från Söderkåkar till SoFo- En förändring genom gentrifiering och platsmarknadsföring? handlar om hur ett specifikt område, i detta fall SoFo som är en akronym för South Of Folkungagatan beläget mellan gatorna Folkungagatan-Renstiernas gata-Ringvägen samt Götgatan på Södermalm i Stockholm, har utvecklats från att vara ett relativt oattraktivt område till att bli attraktivt genom förändringar i miljöer och fastigheter. Denna förändring är ett begrepp inom bland annat sociologin och innebär att ett område genom detta får en social höjning. Syftet med uppsatsen är att studera förändringen och utvecklingen av SoFo genom gentrifieringsprocessen samt undersöka om denna förändring påverkat att området fått en identitet genom platsmarknadsföring. Frågorna i vår frågeställning fokuserar på om området utmärks av en specifik identitet, samt om denna eventuella identitet skapat en skillnad i konsumtions- och produktionsmönster i SoFo.

För att minska utsläppen av koldioxid har länderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pågå fram till 2007. Genom att systemet är marknadsbaserat så bestäms priset på utsläppsrätter genom utbud och efterfrågan på marknaden. Företag som inte innehar tillräckligt med utsläppsrätter måste således köpa utsläppsrätter av andra företag som säljer utsläppsrätter på marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utsläppsrätter vara av strategisk natur för företag.

Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.