Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.I resultatet framkom två huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande.

Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Under min journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket på hur min roll som nyutexaminerad journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny journalist ha packat sin journalistiska ryggsäck med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste hon ha för att överleva på en tidningsredaktion i framtidens mediesamhälle?I framtidens medier är mångsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. Förmågan att klara av alla slags journalistiska roller, att vara multikompetent som journalist, är något de flesta medieutbildningar lär ut idag. Frågan är bara hur mycket tid som läggs på att lära ut detta.

Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg. För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och referensområden samt skissande både manuellt och digitalt.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011.Vad har GIH-studenten för bakgrund?Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten?Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten?Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten? Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält. Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vården.En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut.Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.