Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån tre olika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externa sexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annat kritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vår andra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externa aktörerna.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk..

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar­­?Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa??I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen??Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever..