SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebÀr svÄrigheter med andningsflödet genom luftvÀgarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvÄrdsförmÄga och dÀrefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrd hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar frÄn PubMed och Cinahl analyserades med innehÄllsanalys och lÄg till grund för litteraturstudien.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Det pedagogiska intresset för ?lÀrstilar? har under senaste Ären ökat och barns individualitet i skriftsprÄkstillÀgnandet uttrycks Àven i andra sammanhang. Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera hur man kan se pÄ och arbeta med barns olika sÀtt att lÀra i lÀs- och skrivundervisningen. Vidare Àr studien inriktad mot att belysa studieomrÄdet ur en vidare kontext dÄ den empiriska undersökningen genomförts bÄde i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. UtifrÄn en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lÀrarnas möjligheter och förutsÀttningar att beakta barns olika sÀtt att lÀra sig skriftsprÄket.

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelÄlders mÀnniskor? Studien har analyserat svar frÄn 6434 individer mellan 27 och 85 Är (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI pÄverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nÀtverk, utbildning och psykiska hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning har data samlats in och analyserats för att svara pÄ denna frÄga. Efter en korrelationsmÀtning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI pÄverkar mÀnniskor olika beroende pÄ Älder, dÄ flera resultat sÀger emot tidigare forskning som baserats pÄ yngre individer.

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.