BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och kartlÀgga hur lÀrare i praktiken arbetar för att uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet. De frÄgestÀllningar som Àr vÀgledande för arbetet Àr: Hur arbetar lÀrare för att i praktiken uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Lyckas lÀrare uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Tio lÀrare har intervjuats angÄende hur de anser att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet i lÀroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lÀrarna har problem med att uppnÄ mÄlen, att mer tid och resurser behövs.

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred.

Barn utsÀtts för stora mÀngder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa Àmnen pÄverkar barnen Àr begrÀnsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. MÄlet med arbetet Àr att alla farliga kemikalier ska plockas bort frÄn kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frÄgor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras Àr Ànnu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsstÀllelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De kÀnner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fÄtt flera verktyg att arbeta med som gör att de kÀnner sig sÀkrare att samtala med flera personer i rummet och att Àven ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmÄga.

Organdonation förkommer i hela vÀrlden och fungerar pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Organdonation och organdonationsprocessen Àr nÄgot som sjuksköterskor kan stöta pÄ under sitt arbete inom akutsjukvÄrden. Organdonationsprocessen ser ut ungefÀr pÄ samma sÀtt vÀrlden över, men upplevs pÄ olika sÀtt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors instÀllning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen dÄ en patient avlidit. De frÄgestÀllningar som författarna hade var sjuksköterskors instÀllning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.