Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

SAMMANFATTNING Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförÀndring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsinterventioner som kan underlÀtta livsstilsförÀndringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; kÀnslomÀssigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehÄll i utbildning.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfÀllen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade nÄgot samband med sjÀlvkÀnsla och kontrollupplevelse. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade nÄgon betydelse för studenternas nivÄ av oro. En enkÀtundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 Är genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivÄn mellan studenter nÀr det gÀllde hur lÄng tid de hade kvar pÄ sin utbildning.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger anser sig anvÀnda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete pÄ förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade nÄgra speciella tankar om varför de lÀser bilderböcker med barnen pÄ förskolan. Pedagogernas syn pÄ lÀsmiljöns betydelse för höglÀsningen undersökts ocksÄ. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger frÄn sex förskolor intervjuas och lika mÄnga lÀsmiljöer observeras.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ med vilken medvetenhet förskollÀrare vÀljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut nÀr de vÀljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns sprÄk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuade fyra stycken förskollÀrare. TvÄ av dem var genuspedagoger, vilket pÄverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ utbildning. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en neoklassisk efterfrÄgeteori. Teorin anvÀnds sedan i en fallstudie pÄ sjuksköterskor. Vi begrÀnsar oss till Sverige samt utbildningar pÄ universitets och högskolenivÄ. Resultatet vi sett Àr att lönen och andelen pensionsavgÄngar spelar en stor roll i valet av yrke.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken pÄverkar 10 förskollÀrares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjÀlp av intervjuer, vars resultat sedan sammanstÀlldes och diskuterades. DÀr lyftes sÄvÀl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan Àr nÄgot som nyligen var aktuellt dÄ skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgÄr efter ett bestÀmt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrÄn det bestÀmmer barngruppens optimala storlek.

The thesis has investigated the use of templates in timber framing, a field where there has previously been a lack of comprehensive and clear information. The main goal was to map and describe the various types of templates, their appearance, usage, and function, in order to make this traditional craft more accessible to both professional craftsmen and DIY enthusiasts. The project also aims to contribute to the preservation of traditional building crafts, in alignment with UNESCO's Convention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage. The methodology used in this study was a literature review, where relevant templates were gathered and analyzed. The templates were then categorized using a system developed by the author, which helped simplify the understanding of the templates functions and uses.

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.