Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur polisutbildningen kan förÀndras sÄ att de studerande blir bÀttre förberedda pÄ den allt mer vÄldsamma verklighet de möter efter sin utbildning. I uppsatsen redovisas djupintervjuer som gjorts med en Àmnesansvarig vid polishögskolan i Sörentorp samt en aspiranthandledare och en polisaspirant vid Citypolisen i Stockholm. Uppsatsen belyser ocksÄ hur den svenska kriminaliteten ser ut idag. En slutsats av uppsatsen Àr att det skulle vara bra om de polisstuderande fick en större inblick i hur samhÀllet ser ut idag med fokus pÄ olika grupper i samhÀllet. Detta skulle bli möjligt om utbildningen förlÀngs till en tre-Ärig utbildning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

VÄrt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollÀrare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för vÄra val av teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att Àven om förskollÀrare Àr positiva till professionalisering sÄ förekommer det ingen djupgÄende relation till begreppet. Detta kan bero pÄ att professionaliseringen frÀmst har hanterats pÄ en facklig samt statlig nivÄ och utan större förankring hos förskollÀrarna sjÀlva.

Inledning: För mĂ„nga yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa sjĂ€lvkĂ€nnedom och empatisk förmĂ„ga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lĂ€randemĂ„let "sjĂ€lvkĂ€nnedom" i relation till utbildning.FrĂ„gestĂ€llningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville ocksĂ„ belysa pĂ„ vilket sĂ€tt ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom uppnĂ„ddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning Ă„r 2010 intervjuades.

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Syfte med vÄrt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental trÀning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vÄrt resultat gjordes en en-kÀt som skickades ut till utbildningsansvarig pÄ samtliga polismyndigheter. En av vÄra slutsatser Àr att efter genomförd utbildning kÀnner mÄnga poliser att de har fÄtt ett högre sÀkerhetstÀnkande och dÀrmed kÀnner de sig tryggare i sin polisroll..

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.