Syftet med undersökningen var att studera verksamma lÀrares syn pÄ hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare Är (Är 1-6). För att nÄ detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och ÄtgÀrder behandlas ocksÄ. Slutligen beskrivs nÄgra pedagogiska insatser som Àr till hjÀlp för elever med specifika matematiksvÄrigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lÀrarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att frÀmst undersöka hur dessa pÄverkar utbildning, hÀlsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för bÄde mÀn och kvinnor vid olika Ärtal har jag gjort observationer..

BakgrundFörskolan Àr en miljö som Àr under stÀndig utveckling och förÀndring. NÀr en verksamhets styrdokument och förutsÀttningar förÀndras sker Àven förÀndringar hos dem som Àr aktiva inom verksamheten. LÀrande och utveckling hos barnen Àr en stÀndigt pÄgÄende process som pÄverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön pÄverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhÄllningssÀtt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen Àr att visa pÄ de positiva arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats nÀr vi samlat in data till vÄr undersökning.ResultatResultatet visar pÄ pedagogers förmÄga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

I detta arbete görs en jÀmförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens förÀldrar och huruvida internet anvÀnds som hjÀlpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig Ät i sina pedagogiska utgÄngspunkter, dÀr den ena Àr en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjÀlp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien Àr att förskolorna anvÀnder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan Äterkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan Àr den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgÀngligt för barn och förÀldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivÄ och Älder pÄ ekonomisk tillvÀxt för 34 OECD-lÀnder mellan Är 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys pÄ ett paneldataset med data frÄn kÀllorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivÄ och Älders korrelation med ekonomisk tillvÀxt anvÀnds en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillvÀxt förvÀntas pÄverkas i direkta effekter pÄ arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmÄga att ta till sig teknologisk utveckling.

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.